Gjorde ett ”maraton” idag. Mysing och jag var 

vid ICA Maxi. 

En stor stor affär och en stor stor kundvagn.

För det mesta tog ju Mysing tag i vagnen där

framme och hjälpte mig styra. 

Men ibland. Ja, ibland försökte jag själv.

Det var svårt och tungt.

Nu tänkte jag på livet... så här innan jag ska sova.

Är det kanske så att vi släpar och försöker skjuta

en stor ”vagn” framför oss?

Så ofta vi försöker i egen kraft. Kan själv!

Kämpar på. Vill inte få hjälp. Tror kanske 

inte att det finns hjälp att få?

Så som en liten hälsning till dig och mig.

Kämpa inte med det stora, det som kanske

känns oövervinneligt.

Gud finns där. Han hjälper. Gud tar gärna

tag i din ”vagn” (kanske ett speciellt problem

du tänker på). Gud är hos dig. Glöm aldrig det!

 

Celia

25 november 2009 14:24

Härligt - och så väldigt sant.

http://fridenspensionat.blogspot.com

 

Ulle

25 november 2009 21:55

Och Gud vill vara med och tömma vagnen. Eller kanske fylla den med bra saker? Om inte annat - Gud vill hjälpa oss.

 

Brizen

26 november 2009 18:41

Instämmer..

/B

http://brizen.bloggplatsen.se

 

Ulle

28 november 2009 22:52

Tack Brizen! Har kollat din sida nu. Kanske igen?!

 

lyckans smed

3 december 2009 19:50

Så bra och fint skrivet! Tack!

http://www.lyckosmide.se

 

Ulle

4 december 2009 13:36

Alltid roligt med kommentarer. Tack smed!
Känner igen din sida. Kul att jag blev påmind.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag läste jag en text i Femte Mosebok. Där fick vi läsa om att  Mose inte fick se det utlovade landet. Han fick inte se det som han så länge kämpat för.   Visst känns det ganska sorgligt att läsa texten, men på samma gång beskriver den lite ...

Ja, jag vet att jag inte skriver här så ofta. Dels beror det ju på  arbetet med boken Lite godis en andaktsbok från mig till dig.    Den har funnits ett tag nu. När april är slut kan den inte köpas via nätet längre. Om du skulle köpa den bör...

Hej ni bästa!   Sist jag var här berättade jag om att texten fanns, men nu började arbetet med att sätta ihop.   Recito hjälpte mig i arbetet och den färdiga boken har funnits ett tag. Nu vill jag gärna visa för er. Kanske finns det någon ...

    Ja den bilden kunde jag ta igår. Den visar på hur många ord jag skrivit.   Nu börjar arbetet med att sätta ihop dem till en bok.   Spännande. Roligt. Nervöst. ...

Hej du fina och bästa!   Vi börjar med kategorin känslor och tanken överväldigad...   Ja en del känner jag mig så. Skriver typ aldrig här längre, det vet du.    Ändå kommer besökare. Fina bästa.   Vet du?! Jag önskar dig gärna sådan...