Hemma har vi lampor som blinkar när det ringer. 

På dörren eller i telefon. För väckning blinkar det 

och kudden vibrerar.

Nu hände så att vi skulle få lite nytt och de skulle installera.

De gjorde det idag via ”fjärrstyrning”. Stockholm satt de i tror jag.

Jag var hemma idag när de prövade. Först gjorde de i ordning.

Sen blinkade de hos oss. Det var bara blink. Hade ju underlättat 

om de ringde också. På texttelefonen.

Förstår att det här kan låta långsökt för dig, 

Men jag är liksom sån att små händelser i vardagen kan tala 

till mig på något sätt. Tala och påminna om hur Gud är. Vad 

Han gör. Vad vi gör. Så här har tankarna gått för mig idag.

Tänk att här där signalen kom var Gud (idag var det bara vi). 

De som sände signalen (troligtvis från Stockholm) kan vi tänka 

är du och jag. Då när vi ber till Gud.

Vi såg när signalen kom. Jag är övertygad om att Gud ser och hör

när vi ber. När vi skickar våra signaler till Honom.

Men sen ringde de där ”provarna” inte upp oss. De var liksom

inte tillgängliga. Så att de kunde få veta att vi sett.

Hänger du med?   

Jag tänker att det kanske ofta är så att vi pratar pratar pratar.

Skickar signaler till Gud. Ber om hjälp. Ropar. Viskar.

Men sen... Vi är inte tillgängliga. Förväntar oss inte att Gud ska

svara på bönerna. Att Han vill umgås. Vill lära känna oss.

Jag tror inte på att Gud alltid brukar sättet att överrumpla eller

tvinga sig på oss (visst kan det kanske vara så ibland ändå att Gud överraskar,

men då på ett bra sätt). 

Jag tror däremot på att Gud väntar på oss. Väntar på tillgänglighet.

Väntar på att vi ska tala om för Honom att vi längtar efter Honom.

Så fortsätt gärna skicka signaler till Gud. Gärna. Gud ser dig. Gud hör dig.

Men du... Och mycket jag... Tänk om vi kunde komma och vara tillgängliga?

Vara beredda på att Gud ser och hör. Förväntansfulla. Det känns spännande.

 

Lina

1 april 2011 23:18

Kanske var det så att jag idag fick ett svar av Gud när jag kunde ta emot min kontaktpersons hjälp. Mår faktiskt riktigt bra nu ikväll, vilket känns så bra. Dina inlägg här, har fått mig att tänka lite extra på Gud och kanske jag idag har varit lite mer lyhörd för hans svar!
Tack för att Du är DU!
Kram

http://vadspelarroll.blogplatsen.se

Ulrika

2 april 2011 13:20

Lina! Jag blev så glad när du skrev här. Myser fortfarande. Tack för dina ord! Jag läser på din blogg och ser hur det går för dig. Jag vet också att Gud ser dig. Gud vet dina tankar. Dina känslor. Skönt att läsa om att du mår bättre. Jag önskar dig mycket av Guds frid, omsorg, kärlek, glädje, trygghet... Ja alla de goda tankar Gud har för dig!

 

Cece

2 april 2011 00:18

Åh visst är det så att Gud inväntar oss på nästan samma sätt som vi väntar på Honom. Vi förstår det inte bara. Jag tror att jag börjar förstå det nu - att Gud inte ger upp utan Han står och väntar på oss tills vi är redo att ta emot Hans kärlek. Jag var med om något som kallas för riktad förbön och det var där som Gud rörde vid mig. Jag skickar länken till dig så får du läsa det ifall du vill. Det är mitt skrivna vittnesbörd om det som verkligen hände. http://www.salemkyrkan.nu/omsalem/livsberattesler/ Läs om du vill :) Kramar om!

http://minaalldelesegnatankar.blogspot.com

Ulrika

2 april 2011 13:15

Åh tack Cece! Ska läsa vittnesbördet. Gärna. Hittade det förut skulle bara ner i källaren först. Var tvungen att lämna min bibelskolejacka från 95. Den var small, men ändå alldeles för stor. Konstigt. "Jesus är vägen, sanningen och livet" stod det på den. Kramar tillbaka!

 

Leena M N

2 april 2011 00:54

Mycket tänkvärt!
Jag ska försöka bättra mig på den punkten. Det behövs!
Tack för att du använder din gåva, att föra ut tankar om relationen med Jesus!

Ulrika

2 april 2011 13:11

Tack Leena! Ser fram emot att du kanske ska ha en blogg en gång?! Kram till dig!

 

Dordi

2 april 2011 12:45

...så sant så! vi pratar men glömmer bort att lyssna efter svaren!!

Kom på en bra bok som jag läst flera gånger och vill skicka som ett litet boktips! (kanske du redan läst den?)
"Kärleken jag längtar efter" av John Ortberg...fantastiskt!

Gud välsignar dig och ger dig av sin nåd!

Ulrika

2 april 2011 13:09

Tack Dordi! Nej jag har inte läst den boken. Däremot har jag nog sett den, och blivit sugen. Jag är ganska dålig på att läsa. Det går bättre nu ändå, inte lika mycket dubbelt. Kanske blir det den någon gång?! Jag önskar dig Guds frid!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej!   Jag skrev ju en bok. Lite godis - en andaktsbok från mig till dig. En jättefin bok. En bok värd att äga. Har nu under ett halvår sålt den via https://www.litenupplaga.se/ men efter fredag 26/4 kommer den troligen inte finnas där längre.  ...

Idag läste jag en text i Femte Mosebok. Där fick vi läsa om att  Mose inte fick se det utlovade landet. Han fick inte se det som han så länge kämpat för.   Visst känns det ganska sorgligt att läsa texten, men på samma gång beskriver den lite ...

Ja, jag vet att jag inte skriver här så ofta. Dels beror det ju på  arbetet med boken Lite godis en andaktsbok från mig till dig.    Den har funnits ett tag nu. När april är slut kan den inte köpas via nätet längre. Om du skulle köpa den bör...

Hej ni bästa!   Sist jag var här berättade jag om att texten fanns, men nu började arbetet med att sätta ihop.   Recito hjälpte mig i arbetet och den färdiga boken har funnits ett tag. Nu vill jag gärna visa för er. Kanske finns det någon ...

    Ja den bilden kunde jag ta igår. Den visar på hur många ord jag skrivit.   Nu börjar arbetet med att sätta ihop dem till en bok.   Spännande. Roligt. Nervöst. ...