Igår var jag nere på vårdcentralen en stund.

Körde elmoppen dit. Var skulle jag parkera?

De hade varnat för att det skulle komma regn.

Men... Jag orkar ju inte gå så långa sträckor.

Och där alldeles vid ingången finns inget skyddande tak.

Skulle jag ställa mig under tak, men vara tvungen att gå en bit,

eller skulle jag chansa och stå utan tak, men inte behöva gå så långt?

Jag valde det senare. Chansade på att regnet inte kom

(tog med papper utifallatt det skulle bli blött). Regnet kom inte!

Ibland behöver man kanske göra en liten chansning i livet?

Pröva något nytt. 

Jag är ganska rädd och försiktig nu, men jag hoppas på nytt.

Hoppas på chansning.

Men egentligen... Ja, jag litar och tror på att Gud är med där i livet.

I mitt liv. I ditt liv. Gud är med i vår chansning. 

Vi får säga - jag går med Dig Gud. Du och jag. Vi tillsammans Gud.

Hjälp mig så jag orkar.