Under högtiden fanns det bland dem några greker som hade farit upp till Jerusalem för att tillbe.

De kom nu till Filippus, som var från Betsaida i Galileen, och bad honom: "Herre, vi vill se Jesus."

Filippus gick och talade om det för Andreas, och Andreas och Filippus gick och sade det till Jesus.

Joh.12:20-22

Johannes är ett av de ställen jag läser i. Blev lite fascinerad när jag läste kapitel 12 idag.
Kändes som om det var delar i kapitlet som var nya för mig. Tänk att det kan vara så när
man får läsa. Att man får upptäcka nya saker. Du och jag är välkomna till det.

Filippus och den etiopiske hovmannen

En Herrens ängel talade till Filippus: "Gå vid middagstiden ut på vägen
som leder från Jerusalem ner till Gaza. Den ligger öde." Och Filippus stod upp och gick.
Och se, då kom en etiopisk hovman som var eunuck och hade uppsikt över skattkammaren
hos den etiopiska drottningen Kandace. Han hade kommit till Jerusalem för att tillbe
och var nu på väg tillbaka och satt i sin vagn och läste profeten Jesaja.
Då sade Anden till Filippus: "Gå fram till vagnen och håll dig tätt intill den."
Filippus skyndade fram, och när han hörde honom läsa profeten Jesaja frågade han:

"Förstår du vad du läser?" Mannen svarade: "Hur skulle jag kunna det,
om inte någon vägleder mig?" Och han bad Filippus stiga upp och sätta sig bredvid honom.
Skriftstället som han läste var detta:

Liksom ett får som förs bort till att slaktas,

och liksom ett lamm som är tyst inför den som klipper det,

öppnade han inte sin mun. Genom hans förnedring blev hans dom borttagen.

Vem kan räkna hans släkte? Ty hans liv togs bort från jorden.

Hovmannen sade till Filippus: "Jag ber dig, säg mig, vem är det profeten

talar om här, om sig själv eller någon annan?"  Då tog Filippus till orda

och började utifrån detta skriftställe predika evangeliet om Jesus för honom.

När de nu färdades vägen fram, kom de till ett vatten, och hovmannen sade:

"Se, här finns vatten. Vad hindrar att jag blir döpt?" Han befallde att vagnen skulle stanna,

och både Filippus och hovmannen steg ner i vattnet och Filippus döpte honom. När de hade

stigit upp ur vattnet, ryckte Herrens Ande bort Filippus, och hovmannen såg honom inte mer

men fortsatte glad sin resa.  Filippus kom till Asdod och gick omkring och predikade evangeliet

i alla städer, tills han nådde Cesarea.

Apg.8:26-40

Tänkte en del på Filippus idag. Tror det är samma person som det talas om på båda ställena.

Tänkte på växande. Hur Filuppus växte. Hur jag tänker att han vid den första händelsen tog

hjälp av sin vän Andreas. Vad jag önskar att vi alla fick se att vi har vänner runt oss som vi

kan ta hjälp av. Att du har vänner.

En hel del häftigt (eller hur man ska uttrycka det) tycker jag att det är att
grekerna kom till Filippus för att få tag på Jesus. De visste att Filippus hörde
ihop med Jesus.  Önskar mycket att du ska känna någon som hör ihop med Jesus.
Som du kan prata med, även om ju du vet hoppas jag att du kan gå direkt till Jesus.

Sen i Apostlagärningarna. En ängel talade till Filippus. Och han gick! Mitt ut i ödemark.
Dit gick Filippus. Tänk att få leva ett liv likt det. 

Ville gärna ha med det andra tillfället. Det i början. Då när Filippus gick till sin vän.
Känner nog mest att jag är i den situationen kanske. Och på sätt och vis skönt att få läsa om.
Att det inte behöver börja med stora stora steg först. Mer tänka att det skulle finnas möjlighet
till liknande. Ja ett liv med nära relation till Jesus. Så nära att man vågar göra lite tokiga saker
ibland också. Så som det blev för Filuppus när vi läser om honom i Apostlagärningarna.

Länge sen jag skrev här. Flera dagar.   Men tänker på er.