Alla inlägg under juni 2012

Av Ulrika - 30 juni 2012 18:47

 


Häromveckan handlade vi. Alldeles som vanligt.

För att göra plats i handväskan lade jag ut alla papper.

-De skulle väl inte behövas.

På resan ner till affären (elmoppe) kom jag på att

vi ju inte hade inköpslistan. Den hade jag tömt ut.   

Som du ser på bockarna gic det bra ändå, vi handlade ju

inget ovanligt den dagen. Men tänkare är jag...   

Flera saker. Det kan dels vara att vi ska tro på oss själva

att vi kan. Du kan tro på dig själv att du kan.

Allt kanske inte är riktigt klart och spikat än,

men det ordnar sig (suger åt mig orden nu i tider 

av tankar med skolan).

Eller så kanske man dumt känner sig som "det där ondiga pappret".

Behövs ju inte. Betyder inte. Jag spelar väl ingen roll.

Nu suger jag åt mig igen...   

Du spelar visst roll. Du betyder! Utan dig skulle det va konstigt.


Av Ulrika - 28 juni 2012 20:03

 


Idag var vi en liten tur till Vadstena. Där som jag ska läsa sen.

Ser du hur förberett det var där? Kan också berätta att i Vadstena

har de byggt ett hus med toaletter. En sida för herrar, en för damer.

Damerna hade fyra toaletter plus handikapptoa kan jag berätta.

Tillbaka till den förberedda grusgången.

Ja där de sopat undan gruset så att det blir en gång,

lagom för rullstol eller barnvagn.   Gillar.

Kände mig välkommen.

Och tänker på förberedelse. Hur vi kan se varandra

och förbereda, men också på hur jag tror på att Gud förbereder.


Problem med nätet, mer snart...

 

Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva,
Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för att
ingen skall berömma sig.  Ty Hans verk är vi, skapade
i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett,
så att vi skall vandra i dem.

Ef.2:8-10

 


Ville ha med detta bibelord. En uppmuntran till dig och mig.

Att få leva ett liv där vi hjälper varandra tjäna, men också

en uppmuntran om Gud och dig. Om mig. Ja vi kan tillsammans
med Gud liksom få gå vägar som är förberedda.

 

Förberedda av Gud till att tjäna. Där vill jag gärna va, så

mycket jag orkar.  

 


Av Ulrika - 27 juni 2012 12:55

Ty så älskade Gud världen att Han utgav sin enfödde Son,

för att den som tror på Honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv

Joh.3:16

 

Jag har kollat till mitt konto.

Pengarna är reserverade så man

kan väl säga att de redan är använda.

 

Tänkte på "redan innan" förut.

Jag har ju betalat boken redan innan

jag sett den, redan innan jag vet hur det

kommer att fungera. 20 böcker ska det bli.   

Har inte sett dem än, skulle kanske gjort som 

jag tänkte först att ta två och se hur de blev,

men har man hållt på i sådär två år så går det 

nog till en viss gräns. Då trycker man till slut.

Så de är på väg. Har inte sett dem än, men sen tror jag.

 

"Redan innan". Mest tänkte jag nu på Jesus.

Han visste ju inte hur det riktigt skulle bli när

Han lämnade himlen. Jo Jesus visste om offret,

men mer? Vi har ju också en fri vilja - säga ja eller nej.

 

Jag kan känna tacksamheten nu, att Jesus kom hit.

Jesus kom för att Han älskade mig, älskade dig.

Till och med redan innan vi fanns till älskade Han.

Till och med innan Jesus visste gensvaret gjorde Han offret.

Min lilla bok är ju ingenting egentligen, men blev påmind

om Jesu offer idag.

 



Av Ulrika - 26 juni 2012 19:33

Den där boken jag kanske nämnt.

Tryckte på knappen, så gick beställning iväg.


Nu ska jag gå i skola.   

Har börjat läsa i Svenska kyrkan tro och tradition.

Så nu får jag va elev, men bloggande är kvar.   

Av Ulrika - 25 juni 2012 20:43

I söndags "morse" ringde det på dörren.

Morse är det väl inte när klockan är 11,

men det var då vi skulle gå upp.

Då ringde det på dörren. Där stod pappa!   

Vilken överraskning!

Visserligen hade han skickat ett SMS på kvällen,

men det kom aldrig fram.

Ofta brukar jag tänka Gud ibland i samband med pappa.

Ja för jag tänker att min pappa ofta är en bild för mig hur

Gud är.

Gud överraskar. Och Han gör det på ett gott sätt,

ett kärleksfullt sätt. Visar omsorg.

Så tänkte jag på orden jag skrev... "kom aldrig fram".

Du kanske inte har fått det viktiga betydelsefulla

meddelandet från Gud, från Jesus, att Han vill träffa dig?

Vill ha en relation med dig? 

Jag ber gärna två böner. En för dig om överraskning

och en om att Jesus ska meddela till dig att Han finns för dig.

 

Gud, min Far, vad jag gärna vill be nu att Du kommer

med överraskningar. Goda överraskningar. För jag vet

att Du kan Gud. Älskar Dig.

 

Kanske finns det någon människa här Gud, som

inte vet om Din kärlek? Att Du ju älskar Jesus. 

Att Du aldrig sviker, alltid finns vid vår sida Jesus.

Jag ber att Du ska skicka många meddelanden

och berätta om Din kärlek.

 

Jag tackar Dig Gud att jag får be i Jesu namn.

Amen.

 

Av Ulrika - 20 juni 2012 21:01

Bara en liten uppmaning till dig, försök.

 

Kom med ditt ingenting till Gud sa kvinnan

på Nyhem. Isik Abla.

 

Då kan det bli stort.

 

Av Ulrika - 18 juni 2012 16:55

Det hände sig så...


Jag trillade. Slog i min baksida ganska mycket.


På kvällen gjorde det ont att sitta ner. Hade fått

blåmärke.


Tänkte... 


Ibland kanske det är saker i livet som har varit

svåra? Man har som slagit sig. Och fortfarande 

blir man påmind. Fastän man helst av allt bara 

vill få glömma, lägga bakom sig. 


Hur ska man göra då? 


I mitt fall med bakdelen, känns det bättre idag,

så tid. Kan jag säga så enkelt att låt det ta tid,

Men inte på ett nonchalant sätt vill jag mena.


Blåmärket känns mindre efter en natt, men ett blåmärke

i hjärtat tar mycket längre tid. Kommer det någonsin

Att försvinna? Ingen människa ska kunna kräva av dig 

att du är ”hel och ren nu”, och jag vet alldeles säkert att 

Gud inte kräver - Han är där med dig, där du är, där dina tankar är.
Där är Gud. Han känner dig och vet om dig. Älskar dig. Lämnar aldrig dig. 


Gud vet om ditt ”igår”. De blåmärken du fått. 


Tänker lite till...   


Hur skulle det sett ut igår om jag inte hade velat sätta mig
för märket var där? Ibland kanske man på något sätt ändå måste

utsätta sig för lite ont? Ett sätt att lära känna sig själv?


Jag kan säga av erfarenhet att jag ju inte hade orkat att stå hela tiden. 
Det hade rentav varit dumt.


Tur att jag har Gud. Tacksam att jag har Gud. Jag kan ju nu tänka och be
särskilt för dig som känner märken som känner ont, jag ber gärna att
Gud kommer med läkedom för din själ.  Att du fortsätter våga leva.

 



Av Ulrika - 15 juni 2012 17:45

Svenska kyrkans tro och tradition av Christina Berglund

heter den första boken.


Vi ska läsa den innan starten.


Ser en del fram emot att vara elev.

Presentation

Fråga mig

13 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25 26 27 28
29
30
<<< Juni 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards