Vi tittade i lilla boken. 

Något måste ha trillat mellan sidorna,

utan att vi torkade av. 

På morgonen satt sidorna ihop.

Det gick att ta isär, men det blev

ett litet hål.   

Så därför... var rädd om boken 

och torka av när du råkar spilla.

Mer viktigt är förstås du. Viktigast.

Önskar att du ska va rädd om dig.

Nu kommer några tankar från händelsen. 

Inte alltid så lätt eller rätt att säga "torka av".

Som om det där som gjorde ont bara kan skjutas bort.

Torkas av, eller kanske inte ens torka,

och sen gömma undan genom att "stänga boken".

Kan vi inte vara rädda om varandra? 

Torka bort så försiktigt det går, 

inte bara låtsas som om ingenting hänt,

försöka gömma. Inte "stänga in i boken",

det kan göra så ont sen, bli hål. 

Du är värd, vi är värda, att visas omsorg

och aktning. Typ. Det tänkte jag på.