Delar med mig av en text jag skrev till skolan:

Han som föddes i ett stall 

Jag känner vördnad när jag läser rubriken. Skulle gärna vilja

att du kände något liknande. Jesus kom hit. Jesus valde att komma

till oss. Det tänker jag julen handlar om och jag önskar att vi skulle bli

mer och mer medvetna om det. Att Jesus har valt dig och mig. Väljer.

Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud

utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en

av oss.           

Fil.2:6

Något har hänt. Carola sjunger om att världen blir ny.

Att himlen öppnar sig. Dörrar sprängs upp. Murar rivs ned.

Något pågår. Något ska spridas. Tror och hoppas att sången

kommer med. Lyssna om du vill. Kopiera in länken i webbläsare

om inte annat. :) Om du vill.

http://www.youtube.com/watch?v=KkQc6ZwrolA

Liknande skriver Piltz om.

Inkarnationen har inte skett en gång för alla i ett hörn av Judeen. Den pågår. (s.236 i Se ansiktet) 

Att den pågår känns viktigt för mig. Orden blir till en inbjudan.

Önskar att det blir en inbjudan även för dig.

Att lite börja tro på det omöjliga kanske? Att vi inte bara stannar

vid att tycka att Jesusbarnet är sött. Jag är värd att komma vidare.

Du är värd. Du är värd att växa.

När jag fyllde 40 fick jag en blomstercheck av en vän. Vi köpte en

krysantemum. Den började bete sig konstigt. Började växa lite ”hejvilt”.

Jag lärde mig att de sprutar ett medel på blomman för att den ska stanna i

växten och bli sådär bullig och gullig. Då som vi köper den. 

Tror det eller ej, men på något sätt lärde jag mig av händelsen.

Lärde mig om Gud. Blev påmind om hur Gud är. Eller kanske

mer hur Han inte är.

Kan aldrig tro på att Gud skulle spruta ett ”växinte-medel”

på dig eller mig. Han vill gärna låta oss växa. Låta oss utvecklas.

Och... Ja lite tänker jag även på dig och mig som människa.

Att vi inte ska spruta ett ”växinte-medel” på varandra. Vi är

viktiga för varandra när vi växer.

Hon är mottaglig för Gud, och därmed kan man inte uppställa

några gränser för vad hon kan bli. 

(s.255)

Den här julen kanske på något sätt kan få betyda för oss att fortsätta

på vår väg tillsammans med Jesus? Kanske börja? Låta undret få ske

i våra liv. Få växa.

Jesus är på vandring. Den som står stilla och gräver ner sina

tillgångar kan inte vara nära Honom. (s.203)

Jag kom att tänka på Sackeus. Det står om honom i Lukas kapitel 19.

När Jesus skulle komma förbi klättrade Sackeus upp i ett träd för att se Honom

(Sackeus var kortväxt). ”Kosta av det kosta ville” hörde jag en predikan en gång. 

Kan hända att det skulle kännas som en kostnad för dig att få tag på denne Jesus?

Ja kanhända att det känns som kostnad för mig? 

Då är jag glad att få skriva denna lilla text till dig och till mig.

En text om att uppmuntra till växt. En text om att vara värd. Värda att växa. 

Värda att få tag på denne Jesus som föddes i ett stall och som lever idag.

Som längtar efter att du och jag ska få växa och utvecklas. Som längtar

efter att öppna vägar. Som längtar efter att vi ska se att det omöjliga är möjligt.

Orden vill jag gärna skicka med dig till jul. Och till hela livet.  

God jul och gott nytt år!

"Nu står flaskan med olja i bokhyllan igen.

Det finns nog en fortsättning på historien sen."

Det handlade om oljeflaskan jag inte ville slänga.

Så hade jag en till, en pytteliten.

Är inte helt med det där om "bokhyllan igen". Samtidigt är jag

rädd för att ställa krav på dig eller mig. Kanske mer få visa dig 

och mig på möjligheten?

Att flytta ur bokhyllan till medvetande om möjlighet?

Det vill jag gärna säga till dig och mig. Gärna våga.

Du som är inne här lite nu och då vet kanske att igår skrev jag kort

när jag frågade mig och frågade dig om det finns tider när vi ska 

kasta bort våra drömmar?  

Jättesvår fråga tänker jag. Kan och vill inte uppmuntra till att

sluta tro på sig själv och den dröm man kanske har.

Bilden på vår adventsljusstake kan ge flera olika tankar.

Ser du hur målmedvetna vi har varit så att det blivit en fin 

linje?   

Men det var inte det jag mest tänkte på.

Fjärde ljuset står där alldeles oanvänt. Och jag vet att det inte

kommer att lysa på rätt datum.   

När man ibland tvingas att kasta bort kanske man känner sig 

som det där oanvända ljuset? 

Jag säger: Heja dig ändå! Du kan på ditt sätt!

1) Kan det vara så att Gud är rädd om (det vet jag att Han är).

Gud vill inte att vi ska bränna ut oss. Så när man känner att man

inte lyser så som man trodde att man skulle kanske det är ett sätt

för Gud att skydda dig och mig. Visa omsorg.

2) Ljuset kommer ju få lysa sen. Det kommer bara att ta lite längre

tid.

Nu har jag skrivit lång text. Önskar du fick med dig något.

Det var så nära. Jättenära.

Ja att jag skulle kasta ut flaskan med olja.

Men det gjorde för ont, så jag lät den vara.

Nu står flaskan med olja i bokhyllan igen.

Det finns nog en fortsättning på historien sen.

Kände bara att vi behöver nog våga tro mer

på oss själva. Jag kanske ska försöka tro mer själv

också. 

Inte bara kasta bort. Kan det vara någon gång

man ändå behöver göra det?

Vem älskar dig
när jag farit till landet långt bort
och ej längre finns kvar
Vem ger dig mod
när du tvivlar och ej längre känner
den kraft som du har

Ge din själ stilla ro
vandra vill om du tror
att du vet var din inre längtan bor
Ditt hjärta blommar
känn doften av liv
Du är större än du nånsin tror

Ge din själ stilla ro
vandra vill om du tror
att du vet var din inre längtan bor
Ditt hjärta blommar
känn doften av liv
Du är större än du nånsin tror

Vem tröstar dig
då ditt inre är fyllt av en sorg
som du inte rår på
Vem lyssnar till dig
när bruset från livet är högre
än du vill förstå

Ge din själ stilla ro
vandra vill om du tror
att du vet var din inre längtan bor
Ditt hjärta blommar
känn doften av liv
Du är större än du nånsin tror

Ditt hjärta blommar
känn doften av liv
Du är större än du nånsin tror
 

Text och musik Åsa Jinder

Bana väg för Herren

Jag funderade på kopplingen mellan

texterna och rubriken för veckan. Bana väg för Herren.

Tänker mig att det är flera av oss som gärna vill vara med

och bana väg för Herren. Litet eller stort. Vi längtar.

Så fastnade jag för orden om ord från Gud. De som står i andra Petrusbrevet.

Ingen profetia har förmedlats genom mänsklig vilja,

utan drivna av helig ande har människor talat ord från Gud.
2 Pet.1:21

Jag tänkte på hur mäktigt ordet är. Hur det kan bana väg

för Herren. Jag vill gärna börja tro mer på att ord jag delar

med mig betyder. Ord du delar betyder.

Ta vara på dem. Var rädd om dem. Vårda dem. Det vill jag mer tänka på.

Tänk på det lilla paketet jäst som kan bli så mycket. Ser inte ut så mycket

för världen kanske, men det har potential. Kan bli stort.

Tänk om jag, eller om vi, skulle börja ”strö bibelord” runt oss?!

Små ”jästpaket”.    

Då skulle jag ge dem finaste vete, mätta dem med honung ur klippan.
Ps.81:17

Temat den här veckan på Fototriss är sport, fritid och lek.

Titta gärna in där!

Temat tänkte jag kan lätt bli bilder på saker som kostar

pengar. Tänkte först visa en bild på när jag red (hittade ej)

eller när vi kör med radiostyrda anden (fågel).

Men det ska väl helst vara vilsamt? Jag försöker vara vilsam.

Är för jag kan inte göra så många saker som kostar pengar.

Inget fel om mam kan, men ta gärna vara på den där fritiden

i vardagen tänker jag. Var glad för det du kan!

Som att gå och köpa årskort till bussen. Bilden är från förra året.

I år fick vi göra på ett annat sätt. Lika mycket värt tänker jag.

Fågeln som har löst biljett ska flyga, men på ett annat sätt.

Den är såld. Men jag har kvar bilden. Glad för det.

Tredje bilden på sport, fritid och lek.   

För mig handlar det mycket om skrivande. Är glad

att jag för det mesta har huvet med mig fortfarande.

Så då kan man säga att jag ägnar mycket av min fritid till

skrivande. Önskar dig att du ska få ägna dig åt saker du mår

bra av.

Framför allt skall ni veta att ingen profetia i Skriften

har kommit till genom egen utläggning. Ty ingen profetia

har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av

den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud.

2 Pet.1:20-21

Vi ska tänka på i skolan hur texterna speglar rubriken.

Här kan jag säga att jag inte riktigt förstår sambandet.

Jag kan ändå säga att orden, särskilt de här, ger mig

vördnad på något sätt för Bibeln, för Guds ord.

Tankar om att det är genom bibelordet som vi banar väg.

Det finns kraft i ordet. 

Vi ska ha radio ikväll. Jag kommer att vara där.

Pertti är där enligt schemat. Förhoppningsvis flera radio-

arbetare. Kl 18-20 är programmet. Radio Norrköping.

En tanke skulle kunna vara att vi delar bibelord.

Som en hälsning. Får se hur det blir.