Alla inlägg under januari 2013

Av Ulrika - 31 januari 2013 10:00

Om min bok.

På tisdagkvällen hade jag på riktigt hört om hur boken hade använts.

Jag fick till och med en önskan om att få köpa (hade två kvar).

Så det är väl inte så konstigt att jag drömde om den på natten.

På morgonen skulle jag titta på "mitt exemplar".

Inte konstigt att jag blev rädd och ledsen när jag inte hittade den.

Skulle jag bli utan igen?

Skönt att jag sen hittade den. Nu kan jag lätt sälja mina två

(hade ju gjort det, men med risk att bli utan).

Om det blir mer intresse beställer jag fler. Manuset är ju

klart nu.   

ANNONS
Av Ulrika - 30 januari 2013 10:00

Och kasta alla era bekymmer på honom, ty han har omsorg om er. 

1 Pet.5:7

ANNONS
Av Ulrika - 28 januari 2013 10:00

När jag läste om temat ”Nåd och tjänst” läste jag om Jona.

Hur han hade blivit kallad av Gud till Nineve. Först flydde han

och gömde sig. 

Till slut sa han i alla fall ja och varnade människorna i Nineve

och sa att de måste bättra sig. 

De lydde. Men Jona blev inte glad. Han blev missnöjd.

Gud såg känslan som Jona hade. Gud brydde sig om.

Och HERREN Gud lät en ricinbuske skjuta upp över Jona,

för att den skulle ge skugga åt hans huvud och befria honom

från hans missmod. Jona var mycket glad över ricinbusken. 

Jona 4:6

Vackert. Jag ser omsorg. Jag ser att vi kan vara trygga i Guds tjänst.

Du kan vara trygg.

Men dagen därpå, när morgonrodnaden gick upp, sände Gud maskar

som angrep ricinbusken, så att den torkade bort.

Jona 4:7

Jag läste denna text i skolan. Blir inte klok på den. Kände mig mycket förvirrad.   

Först fick Jona hjälp och omsorg. Varför gjorde Gud så tokigt sen? 

Det hjälpte mig inte något att läsa fortsättningen för Jona bok slutar med fråga.

Vi kan inte riktigt veta hur det gick för Jona sen. 

Kanske kan jag lite känna det som att Gud har tagit bort ”trädet”. Tagit bort glädjen.

Känns som om Gud tagit bort skydd och hjälp. Var är Du Gud? 

Kanske kan du känna lite av det?

Det är nog en del så att vi blir starka av det ändå? Gud försvann ju aldrig.

Han försvinner aldrig. Det må vara så att ”trädet” försvinner, men Gud är kvar.

Det vill jag ta med mig från Jona-texten.

 

Av Ulrika - 27 januari 2013 15:27

Det känns lite spännande. Temat på fotoriss är sött.

Känns som om det kanske blir mer långsökt än vanligt.

 

Hemma hos oss måste det finns sött i kylskåpet. Man vet ju

aldrig när suget sätter in. Det ska finnas att ta.

 

 

 

Funderar på om det till och med kan kännas som det är för mycket?

 

De här kakorna är nästan för mycket. Vi vet inte riktigt vad vi ska

göra med dem.

 

 

 

För mycket. Ja kan det bli för mycket?

 

I Bibeln står det om Guds ord som honung. Sött.

Kan det någonsin bli för mycket?

 

 

 

Kan inte tänka att det någonsin skulle kunna hända.

Ibland får vi kanske be om att Gud skulle öka suget

efter Hans ord? Men det kan väl adrig bli för mycket.

 

Vill gärna uppmuntra dig och mig till att be om att bli

mer och mer sugen på det söta i Guds ord.

 

Huru ljuvt för min tunga är icke Ditt tal!
Det är ljuvare än honung för min mun.
PS 119:103

 
Så blev mina tankar om sött.

 

 

 

 


Av Ulrika - 27 januari 2013 10:00

Nåd och tjänst är rubriken för söndagens texter.

 

För mig är det en nåd att få tjäna. Det är en gåva

för mig att få hjälpa. 

 

Så tänkte jag när jag läste rubriken. Vi kan inte ta 

för givet och "roffa åt oss" att få tjäna. Så vi kan "slå

oss på bröstet sen". Nej jag tänker mer att få tjäna, 

att få hjälpa, är en dyrbar gåva.

 

Idag läser man ett av mina favoritställen i bibeln.

Det finns med i min lilla bok med.   

 

Jag är övertygad om att Han som har börjat ett gott verk i er

också skall fullborda det intill Kristi Jesu dag.

Fil.1:6

Av Ulrika - 26 januari 2013 10:00

Kanske åker vi på vernissage idag. Öppningsdagen.

Då när konstnären har satt ihop en hel del av sitt arbete

till en utställning. Så får man åka och titta.

 

Micke Mysingen har haft några, och vi har fått se

lite andras.

 

Till dem har vi köpt små tygrosor. Typ.

 

Kanske kan det vara en liten uppmuntran till dig

och mig att uppmuntra varandra? Även utan vernissage.

 

Önskar dig en fin lördag. Kanske en lördag när du får

uppmuntra någon och gärna att du får mycket uppmuntran själv.

Av Ulrika - 25 januari 2013 10:00

Det har blivit en vana för mig att alltid ha ett inlägg

klart till klockan tio på morgonen. Ofta förberett innan.


Så vaknade jag igår och visste redan att inget skulle komma.

Om jag inte rusat iväg och gjort.

 

Tänkte på att unna sig vila. Att inte behöva göra allt hela tiden.

Så då lät jag det vara.

 

Nu pysslar jag lite för att jag tycker om blogga. Tycker om dela 

tankar eller vad det nu är. 

 

I skolan fortsätter vi att arbeta med gudstjänsten.

Ska skriva mina 600 ord. En hel del utifrån en rubrik.

Jag har några att välja av.

 

Jag har tre favoriter, men kommer tvingas välja en.

En text kan ju inte ha flera rubriker...

Visionen om Guds rike. Alla är präster. Se mot öster.

 

Har mer och mer börjat att gilla "Se mot öster". Väljer 

den nog inte, men kanske kan smyga in lite tankar.

 

Är det inte hoppfullt att se mot öster där solen går upp?

Där det nya kommer? 

 

Du vet nog att jag kan känna lite som oro för att säga att

"ja vänta du det blir bättre sen, se bara mot öster". Då kan 

man nästan hamna i fällan att man förminskar det fina som är NU.

 

Det vill jag inte, men gärna dela hopp för livet nu. Att det finns

någon som bär tänker jag. Bär mot en framtid. En god framtid.

 

Presentation

Fråga mig

12 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16
17
18
19 20
21 22 23
24
25 26 27
28 29 30 31
<<< Januari 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ vattenslangen med Blogkeen
Följ vattenslangen med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se