Alla inlägg den 22 december 2013
Herrens moder är temat för idag. Man kan läsa texter om Maria.
Ja för hon är Herrens moder. Vilken modig kvinna. Modig tjej.
Modig flicka.
För hon var nog inte särskilt gammal när hon fick uppdraget
att föda Jesus.
Jag har med en text senare som handlar om just uppdrag. Tänk
att få vara med och be om mod att ta emot uppdrag. Och Maria,
Maria visste ju inte ens innan att uppdraget skulle komma.
Undrar hur hon hade levt innan? Undrar vad hon hade för tanke
om livet?
Vi kan i alla fall läsa om att hon sa ja och att det blev som det
var sagt.
Elisabet var mor till Johannes Döparen. Hon delade viktiga
ord till Maria. Ord som jag gissar gav mod och förhoppning.
Tänk vad det nog betyder att få vara en ”Elisabet-människa”.
En människa som uppmuntrar och ger mod och framtidstro.
Maria och Elisabet
Vid den tiden skyndade Maria till en stad i Juda bergsbygd
och gick in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet. När Elisabet
hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv, och
hon blev uppfylld av den helige Ande och ropade med hög röst:
"Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt!
Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till
mig? Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt
barnet till i mig av glädje. Och salig är du som trodde, ty det
som Herren har sagt till dig skall gå i uppfyllelse."
Lukas 1:39-45
Jag skrev om att det skulle komma en text om uppdrag. Den
hämtas från Jesaja.
Hur ljuvliga är inte glädjebudbärarens fotsteg
när han kommer över bergen och förkunnar frid,
bär fram goda nyheter och förkunnar frälsning
och säger till Sion: "Din Gud är konung!"
Hör, dina väktare ropar med hög röst, de jublar alla,
ty de skall med egna ögon få se Herren vända tillbaka till Sion.
Brist ut i jubel tillsammans, ni Jerusalems ruiner
ty Herren tröstar sitt folk, han återlöser Jerusalem.
Herren uppenbarar sin heliga arm inför alla
hednafolkens ögon, alla jordens ändar skall se
vår Guds frälsning.
Jes.52:7-10
Om ljuvliga steg. De kommer över bergen. Kanske
inte alltid så lätt att gå där (tänker jag mer på det nu
för att jag själv har svårt att gå)?
Men de är ljuvliga, glädjebudbärarens fotsteg.
Bara att de kommer så man ser dem. Då vet
man vad man har att vänta. Goda ord.
Dina ord (som jag hoppas är goda) är värda att
få fram även om det skulle innebära att du måste
”kämpa dig fram på ett berg”. Fortsätt helt enkelt.
Vers ett och två i kapitel 52 (inte med i kyrkotexten)
kanske kan på något sätt få oss att tänka till när vi vill
vara den där som vill ta emot uppdraget som Maria eller
som vill vara med och ge framtidstro och hopp som Elisabet?
Vakna upp, vakna upp, kläd dig i din styrka, du Sion,
kläd dig i din högtidsskrud, du Jerusalem, du heliga stad,
ty ingen oomskuren eller oren skall härefter komma in i dig.
Skaka stoftet av dig, stå upp och intag din plats, Jerusalem.
Lös banden från din hals, du fångna dotter Sion.
Jes.52:1-2
Jag är en av dem som behöver vakna upp. Som kanske
behöver skaka av stoftet?
Du och jag kan mer och mer få klä oss i högtidsskrud
tänker jag. Vi kan få börja vara stolta för vi vet vem
vi tror på. Vem vi går på uppdrag för.
Oj det blev långt om temat Herrens moder.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 | 14 | 15 | |||
16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 |
27 | 28 | 29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|