Temat lovsång. Jag börjar tänka på musik.

Jag börjar tänka på att man sjunger. Några

synonymer är hymn, psalm, och lovpsalm.

Jag tänker musik. 

Läser man vidare på synonymer för lovsång

kommer även ord som beröm och ära. Även

pris, ja att låta någon veta sitt värde kan jag

tänka. 

Behöver lovsång vara högljudd? Att man 

ropar högt sin ära och sitt pris. Sitt beröm.

Funderar på det när jag läser om Jesus och

lärjungarna. 

Då Han närmade sig sluttningen av Oljeberget, 

började hela skaran av lärjungar i sin glädje 

prisa Gud med hög röst för alla de kraftgärningar

 som de hade sett: "Välsignad är Han som kommer, 

konungen, i Herrens namn! Frid i himlen och ära 

i höjden!"  Några fariseer i folkmassan sade då 

till Honom: "Mästare, säg åt dina lärjungar att tiga!" 

Han svarade: "Jag säger er att om de tiger, 

kommer stenarna att ropa.”

Luk.19:37-40

I alla fall jag är inte alls den högljudda typen.

Jag kanske mer är typen av ”sten”. Ja, hon som

ger beröm på ett tyst sätt. Gärna med ord ändå,

men stilla. Och som kanske uppfattas tyst?

Jag kan höra det som om Jesus talar om stenarna

med stor kärlek. Med mycket omsorg.

Det vi inte trodde…

Ja Jesus har goda tankar om oss som är 

den tysta. Tyst, men som alltid finns kvar.

Jag vet vilka tankar jag har för er, säger HERREN, 

nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge 

er en framtid och ett hopp. 

Jer.29:11

Nu när jag läser min text, ja jag läser under

tiden jag skriver…

Då är det som att jag blir tacksam för 

att få vara en ”sten” och en önskan väcks

hos mig att alltid få vara kvar. 

Och kanske kan det få vara så att där ingen

trodde det var möjligt där finns det liv.

Där finns beröm.

Så blev min söndagsfundering om lovsång.