Alla inlägg den 15 oktober 2014

Av Ulrika - 15 oktober 2014 09:00

Nu på slutet av Krönikerböckerna (ett kapitel kvar)

möter vi Josia när han firar påskhögtid. 


Det var han som på alla sätt försökte föra folket

tillbaka till att lyda Gud. Till att fira livet med Gud. 


Josia firade HERRENS påsk i Jerusalem. 

2 Krön.35:1


En påskhögtid som denna hade inte firats i Israel 

sedan profeten Samuels tid. Ingen av Israels kungar 

hade hållit en sådan påskhögtid som nu firades av 

Josia med prästerna och leviterna, hela Juda och 

dem av Israel som var närvarande samt Jerusalems 

invånare. 

2 Krön.35:18


Josia hade en stark längtan att få göra det han

tänkte var rätt. Och han vågade. 


Jag tar med vers två också så vi kan se vad

viktigt det är att vi har varandra. Jag kom i

alla fall att tänka på det. 


Ja, Josia var en ledare för prästerna (vi behöver

goda ledare som uppmuntrar till att försöka våga

gå vidare), men det är samtidigt tydligt, tänker

jag, att Josia var medveten om att han också 

behövde hjälp från andra. Vi hör ihop. 


Han fastställde prästernas åligganden och styrkte 

dem till tjänstgöringen i HERRENS hus. 

2 Krön.35:2


Slutet på kapitlet känns inte särskilt bra. Josia

drar ut i strid. 


Jag hade kunnat hoppa över och inte nämnt.


Är det en sak vi ibland gör? Visar upp sidan 

som är bra, men ”sopar undan och gömmer”

det som inte är så fint eller passande?


Slutfundering blev att mer försöka vara ärlig.

Mot sig själv. Mot andra. Mot Gud. Vi 

behöver och bör inte ”sopa undan”.

Presentation

Fråga mig

13 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29
30
31
<<< Oktober 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards