Förra veckan… läste vi om hur Jakob

uppmuntrade till att vara snar att höra

och vara sen till vrede.

Jag själv skrev så här:

”Ge dig själv tid att lyssna. Jag ska 

själv leva i tid att lyssna. Ge dig själv 

också tid att slippa oro eller ilska. 

Så som det går.”

Märker ni nog att jag mycket grundligt

försöker förstå och få sammanhang? :)

Därför går det mycket långsamt…

Jakob var rädd om oss. Det fanns en

tanke bakom hans ord.

 Ty en mans vrede åstadkommer inte 

det som är rätt inför Gud. Lägg därför 

bort all orenhet och all ondska och ta 

ödmjukt emot ordet, som är inplanterat 

i er och som har makt att frälsa era själar.

Jak.1:20-21

Jag kan mycket väl tänka mig in i att

orden också är Guds ord till dig och mig.

Gud är rädd om oss. Han vet att vrede 

gör oss illa. Oss själva och även 

människor runt omkring.

Därför ska vi lägga bort vrede. Låta

oss lägga bort. Ja för jag tror på att

vi kan be Gud om hjälp att lägga

bort. 

Om du vill kan du även få läsa om

inplanterat ord. 

Jag sökte på synonym till inplanterat.

Fann inte, men trots allt blev jag

glad och tacksam.

Tänk att få ha ordet inplanterat.

Vi har en cyklamen hemma. Varje

morgon ger jag den lite vatten.

De sa 1/2 dl. Det får hon.

Jag börjar tänka på att ta hand

om det inplanterade ordet. Det 

är ett ansvar.

Ta hand om ordet du får! Har fått.