En bonus. Kunde inte välja så bra. Den här är "gammal och välkänd".

Den första var ny för mig. Lyssnar gärna igen.

Tro det eller ej, men när jag kunnat se det ovan någon gång ville jag

försöka lägga till... Kanske ändra?

Inte ändra kärleken... för den stämmer alltid. Du är älskad av Gud.

Däremot var det noh lite om det där hårda?

Jag lade i alla fall till en ny video. :) Du kan ju se någon om du 

vill.

Tänk att Gud överraskar och tänk att få överraska Gud.

Temat är änglarna. Änglarna som förstått 

och som lär oss att lovsjunga Jesus. Ja vi 

kan lära av änglarna tänker jag. Vi kan få

vara med och lovsjunga redan här på jorden.

Det är Johannes som skriver, kanske aposteln

Johannes. 

Och jag såg, och jag hörde rösten av många änglar 

runt omkring tronen och väsendena och de äldste. 

Deras antal var tiotusen gånger tiotusen och tusen 

gånger tusen. Och de sade med hög röst:

"Lammet, som blev slaktat, är värdigt att ta emot

makten, rikedomen och visheten, kraften och äran,

härligheten och tacksägelsen.” 

Och allt skapat i himlen och på jorden och under 

jorden och på havet, ja, allt som finns i dem hörde 

jag säga:"Honom som sitter på tronen, honom och 

Lammet, tillhör tacksägelsen och priset, äran och 

makten i evigheternas evigheter.”

Och de fyra väsendena sade: "Amen". Och de 

äldste föll ner och tillbad.

Upp.5:11-14

Så änglarna är ett föredöme i att börja längta

efter att ge ära. 

Du får, om du vill, lyssna till en sång som

ger ära. Kanske lyssnar du flera gånger. 

Salig är den som håller ut i prövningen, ty när han
har bestått sitt prov skall han få livets krona, som 

Gud har lovat dem som älskar Honom. Ingen som 

frestas skall säga: "Det är Gud som frestar mig." 

Ty Gud frestas inte av det onda och frestar inte 

heller någon. Var och en som frestas, dras och 

lockas av sitt eget begär. När så begäret har 

blivit havande föder det synd, och när synden 

är fullmogen föder den död. Bedra inte er själva, 

mina älskade bröder.

Jak.1:12-16

Jag försöker mig på att ta några fler verser.

Men du märker nog att Jakob får in så mycket

i några få ord.

Kommer ihåg att jag tänkte i början på att ju

Jakob inte presenterade sig så tydligt. Han var

mer angelägen om att budskapet skulle få komma

fram. 

Jakob skriver till dem som prövades, till oss

som prövas. 

Om igen skriver han om att hålla ut i prövningen. 

Jag börjar tänka på att på något sätt bli 

medveten om prövningen? Att sätta ord

på det som är prövning.

Prövning för dig eller prövning för mig.

Känner igen tanken på att prövning är olika.

Det jag upplever som prövning upplever 

du kanske som lätt. Eller tvärtom. 

Vi sätter ord på… Och vi vänder oss gärna

till Gud i tider av prövning tänker jag. Han 

finns hos oss. 

När du och jag satt ord på det som vi

upplever som prövning kanske vi ska 

börja tacka för det som kommer? Det 

där om ”livets krona”. 

Tacka innan vi sett. Jag förstår, vet,

att det inte alls är så lätt. Men tänk 

om vi mer kunde få känna oss tacksamma. 

Önskar. 

Jag inser att det nog inte kommer att

fungera att skriva om verserna jag tänkte. 

Hoppas i alla fall du fick med dig att Gud

aldrig aldrig sänder någon frestelse. Eller

sänder någon prövning. 

Ibland tillåter Han, men under de tiderna

ger Han kraft att orka igenom. Det vill jag

gärna önska dig och mig.

Och när du och jag ser någon slags frestelse

önskar jag oss mod att stå emot. Vilja att

stå emot. Förstånd att stå emot. 

En liten bit till kom vi på första kapitlet 

i Jakobs brev. 

Idag har Ludvig namnsdag. Den berömde krigaren.

Grattis!

Jag har under lång tid skrivit om namnsdagarna

och tagit reda på vad namnen betyder. På torsdagar.

Nu känner jag det som att jag behöver lämna

plats och även pröva syftet...

Det känns en hel del som att "kliva ut på vattnet"

och kanske göra helt bort sig.

Jag lämnar plats så att jag kan be. Gärna för dig. 

Du som är älskad av Jesus. Jag vill "kriga" för 

dig. Så som jag kan, men det är Gud som gör. 

Ett tag efter inspelningen tittade jag in på filmen...

Det är verkligen ett mycket enkelt försök att kliva ut.

Men jag kliver ut till Gud som kan, Gud som vet,

Gud som känner, Gud som har goda tankar. Kanske 

blir det en slags repris även nästa torsdag. 

Nästa vecka...   Nästa vecka önskar jag vara mer konkret.

Jag har ännu inte kommit fram till exakt vad jag ska be för. 

Be till Gud som kan. 

Vet inte om jag vågar fråga efter förslag. Kanske blir det 

massor eller inget... 

Så klart kommer jag vara påverkad av Bibelord, men om

det skulle finnas annat förslag kan du pröva att kommentera...

Nu läser vi om till Manasse, Hiskias son. Tro det eller ej,
men du kommer kanske som jag fyllas av hopp om du

läser vidare. 

Det började tokigt. Hiskia hade ju vänt om till Herren och

tagit bort avgudar av olika slag som fanns. Hiskia visste

att Gud fanns för honom. Var med honom. Var större 

än fiender han kunde möta. Det var den bra början.

Så blev Manasse kung. 

Han byggde på nytt upp de offerhöjder som hans fader Hiskia ha

de brutit ner. Och han reste altaren åt baalerna och gjorde aseror, 

och han tillbad och tjänade himlens hela härskara.

2 Krön.33:3

Kanske har du, precis som jag, en önskan om att få ta tillbaka

det värdefulla vi har i Gud. Det som ger styrka. Få stanna där.

Få vara kvar. Men så stannar vi inte vid det sanna.

Petrus skriver ord om hur fattigt och dåraktigt vi kan bete

oss ibland. 

Det har gått med dem som det så sant heter i ordspråket: 

En hund vänder om till sina spyor, och ett rentvättat svin

 vältrar sig i smutsen. 

2 Petr.2:22

För ett tag sen hörde jag en predikan av Hans Weichbrodt.

I den första delen (ta gärna tid att leta upp övriga) talar 

han om att ha en välbyggd köl. Det är viktigare det som

bara du och Gud ser och som du bygger på än det som 

du kanske visar upp. 

Om vi har en stadig grund i våra liv, behöver vi inte

vara rädda för att vända om till dåligt tänker jag.

Manasse då?

Men när han nu var i nöd, bönföll han inför HERREN, 

sin Gud, och ödmjukade sig djupt för sina fäders Gud. 

Och när han på detta sätt bad till honom, bönhörde 

HERREN honom och lyssnade till hans bön och lät 

honom komma tillbaka till Jerusalem som kung. 

Då insåg Manasse att det är HERREN som är Gud. 

2 Krön.33:12-13

Tänk att det ofta behöver hända en katastrof för

att vi ska komma tillbaka till Gud? 

Vet inte riktigt varför det är så. Kanske ett

ganska tydligt exempel på att vi ju är barn

till Gud så vi söker till slut hjälp hos Honom?

Börja gärna redan nu! Du och jag får ha en

relation med skaparen Gud, frälsaren Jesus, 

hjälparen Den Helige Ande redan nu.

I alla fall… Det finns ett hopp där. Herren

bönhör och låter oss komma tillbaka. Det 

är inte för sent. Manasse fick komma tillbaka.

Fem verser är de enda som står om nästa kung.

Amon. Fortsättningen kommer i kapitel 34.

Det kommer nästa vecka. 

Tack att du läser. Önskar dig ro att bygga en

grund i ditt liv. En säker köl. En stadig.