Alla inlägg under mars 2015
Jag pratade i kyrkan en gång om löften. Ja, att
de löften som känns viktiga för mig också visar
lite vem jag är.
Jesus pratar ofta om liv, och Han varnar också
för att det finns sådant som inte vill oss väl.
Men håll gärna fast vid Jesu löfte. Löftet om liv,
och liv i överflöd.
Önskar att allt dumt skulle få bara försvinna,
så att liv och glädje får komma fram.
Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda.
Jag har kommit för att de ska ha liv, och liv i överflöd.
Joh.10:10
Jag känner till att både onsdag och torsdag
innehöll långa texter. Idag får du läsa två
verser från Paulus. De citeras ofta.
Vi kanske inte behöver kunna texten
utantill, men nog kan det nog vara bra
att ana i vilken bok, kapitel och vers
man kan leta?
Inget kan skilja oss från Jesu kärlek.
För jag är viss om att varken död eller liv,
varken änglar eller furstar, varken något som
nu är eller något som ska komma, varken makter,
höjd eller djup eller något annat skapat ska kunna
skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus,
vår Herre.
Rom.8:38-39
Ingen kan någonsin säga till dig att du inte
skulle räcka till för Jesus.
Hej igen. Jag delade upp texten. Det är
fortfarande Nehemja 9. Nu tar jag sats
mot slutet.
Tänk att Gud är en god Ande. Det är
som att Gud ger av sig själv till dig
och mig när vi behöver. Han nekar
inte oss. Alltid tillgänglig.
Din gode Ande gav du för att undervisa dem.
Ditt manna nekade du inte deras mun, och
vatten gav du dem när de törstade.
Neh.9:20
Sen kommer vi till det som känns farligt.
Då när man blir mätt och nöjd. Ja, vi kan
nog få vila i att vara nöjda, men.
Men.
Låt det aldrig aldrig bli så att vi ger upp
och tycker ”jaha…”. För mig kan det låta
som ett sätt att stanna upp? Stanna upp där
det inte alls är meningen.
Då förstår du förhoppningsvis att jag mycket
mycket talar till mig själv också.
Som ”den osynlige predikanten (som ibland
får visa sig)” kommer jag att tänka på ett bibelord.
Det positiva är ju att handen i alla fall sticks i skålen.
Men det negativa är att den inte ids föras tillbaka.
Ta bort i oss Gud och förlåt mig när jag hamnar
i en sådan nöjd situation.
Den late sticker handen i skålen, men ids inte
föra den tillbaka till munnen.
Ords. 9:24
Genom tider av sjukdom har jag pyttelite ju
även förstått och upplevt det där trötta, men
när vi orkar önskar jag oss våga rikta vår blick
mot det, mot Den, som har liv för oss, som har
vatten, som har bröd, som har Ande.
De åt, blev mätta och välmående och njöt av
din stora godhet. Men de blev olydiga och
upproriska mot dig, de kastade din lag bakom
sin rygg. De dödade dina profeter som varnade
dem och ville få dem att vända om till dig.
Neh.9:25-26
Många gånger… Hur många gånger kanske
du tänker? Kan Guds nåd ta slut? Nåden Han
ger till oss om och om igen. Kan inte ta slut.
Men åter ropade de till dig, och från himlen
hörde du det, du räddade dem efter din
barmhärtighet många gånger.
Neh.9:28
Du får även läsa en vers om barmhärtighet
och om att Gud inte överger. Ha gärna med
versen idag.
Men du som är rik på barmhärtighet
gjorde inte slut på dem och övergav dem inte.
Ty du är en nådig och barmhärtig Gud.
Neh.9:31
Folket hade misslyckats, men de hade också
mött en barmhärtig Gud. Därför visste de att
de kunde fortsätta. Jag vet att jag kan fortsätta.
Här skrivs om att de satte upp skriftligt.
Förbundets förnyelse och innehåll
På grund av allt detta slöt vi ett fast förbund och
satte upp det skriftligt. På skrivelsen, som försågs
med sigill, stod våra furstars, våra leviters och
våra prästers namn.
Neh.9:38
Kanske kan det vara en hjälp för oss ibland
att skriva ner det vi bestämmer oss för? Det
kan vara ett sätt att göra det tydligt och konkret.
Jag vet att vi är olika som människor, men
för någon kanske det kommer bli en tydlig
påminnelse att skriva ner beslut?
Tack om det faktiskt var så att du följde
med mig på hela resan. Glad att jag fick
skriva om kapitel nio.
Önskar oss längtan att läsa i Guds ord.
Det tog ett tag för mig innan jag kunde
läsa och skriva om kapitel nio.
På morgonen, när jag visste att jag skulle,
kunde jag känna förväntan.
Och vilket kapitel! Nehemja berättar om
Israels folks historia och om Guds tålamod.
Jag märker när jag kopierar verser att det
nog kan bli en bit. Får se.
Jag hade nog förstått fel. Det verkar inte
vara Nehemja som själv berättar, men han
skriver.
Tänk vad viktiga de människorna var som
liksom gick före och uppmuntrade till lovprisning.
Vackert!
Leviterna Jesua och Kadmiel, Bani, Hasabneja, Serebja,
Hodia, Sebanja och Petaja sade: "Stig upp och prisa Herren,
er Gud, från evighet till evighet!
Neh.9:5
Jag är tacksam att jag får känna tryggheten
i att veta att jag känner denne Herre som ser och
hör rop.
Han ser mig och Han ser dig. Vår Gud ser dig.
Du såg våra fäders nöd i Egypten och hörde
deras rop vid Röda havet.
Neh.9:9
Vad det händer när jag försöker skriva… Jag
kommer att tänka på något jag sa i radion i söndags.
Ja, vår Gud ser och hör oss, men till dig och till mig
vill jag fräna påminna om att det inte stannar där.
Han inte bara lyssnar utan Han handlar också.
Gud kommer handla. Han är inte oberörd för
din och min plåga. För vår sorg.
Ibland kan man tycka det tar lång tid och man
förstår inte varför Gud väntar, men låt oss gärna
tro på att vi har en Herre som lyssnar till oss,
och därför kan vi få fortsätta be. Ja fortsätt be.
Herren sade: "Jag har sett hur mitt folk förtrycks
i Egypten, och jag har hört hur de ropar över sina
plågare. Jag känner till deras lidande. Därför har
jag stigit ner för att rädda dem undan egyptierna
och föra dem från det landet upp till ett gott och
rymligt land, ett land som flödar av mjölk och honung.
2 Mos.3:7-8
Tillbaka till Nehemja 9. Jag skrev att jag trodde
det skulle bli en bit. Vi är på resa i kapitel 9.
En enda vers och i den tror jag att det finns minst
fyra delar att hämta.
Bröd när vi hungrar… Jag är en av dem som hungrar.
En av dem som längtar efter bröd. När jag tänker på
bröd tänker jag på Guds ord. Jag tänker på nyttigt.
Det finns mycket som på något sätt vill lura oss bort
från det nyttiga, från det som ger liv på riktigt.
Jag läser om vatten ur klippan när vi törstar.
Jag tänker (förutom Jesus som klippan som är
stadig och fast) på att där i svårigheter och hårt
där man minst anar det, där kommer vatten, där
är liv. Jag önskar oss liv.
”Du bjöd dem att gå…”. Ja ibland kan nog
vårt liv handla en del om att också börja våga
gå? Vi går för att Någon har bjudit oss att gå.
Vi behöver inte vara rädda eller oroa oss.
Han som ger bröd från himlen och vatten
ur klippan har bjudit oss att gå.
En gång till kommer jag att tänka på ett
bibelord jag nyss delade till en vän. Vi
kanske kommer gå på okända stigar, men
vi kan vara trygga i att vi aldrig blir övergivna.
De blinda skall jag leda på en väg som de inte känner,
på okända stigar skall jag föra dem fram. Jag skall göra
mörkret framför dem till ljus och det som är ojämnt till
jämn mark. Detta är vad jag skall göra, och jag skall
inte överge dem.
Jes.42:16
”Hade lovat ge dem”. Ja det var den fjärde lilla tanken
från versen. Tänk att få säga att det blir som Gud har sagt.
Önskar mig, önskar oss våga och orka ta emot löften.
Guds löften håller. De gäller.
Bröd från himlen gav du dem när de hungrade,
vatten ur klippan lät du komma när de törstade.
Du bjöd dem gå och ta i besittning det land som
du med upplyft hand hade lovat ge dem.
Neh.9:15
Kan hända är du inte trött än, men jag är trött.
Jag känner att det blev alldeles för långt. Om
jag stannar här blir det i alla fall något bättre.
På den här bra sidan, bloggplatsen, kan jag ju
dela upp. Så resten av kapitel nio kommer i
morgon.
Tittade tillbaka på vad jag skrivit om förra veckan.
Då handlade det om att vara permanent planterad
med Jesus.
Ändå, trots, i alla fall. Ja för att vara alltid
tillsammans med Jesus borde ju påverka.
Ändå skriver Paulus de där ganska kända
verserna att han gör det han inte vill. Ja han
skriver till och med att han hatar det han gör.
Jag kan inte fatta att jag gör som jag gör.
Det jag vill, det gör jag inte, men det jag hatar,
det gör jag.
Rom.7:15
Det goda som jag vill gör jag inte, men det onda
som jag inte vill, det gör jag.
Rom.7:19
Jag tar upp tanken om att vara planterad med Jesus.
Det borde väl vara ganska naturligt att då se
runt sig, med sig, att det inte är allt som är så
behagligt? Att inte allt känns rätt utifrån den
tro jag har och utifrån vad jag önskar?
Kanske ska jag förknippa med MS?
Jag låg ner i sängen, men på något
sätt fick jag för mig att sängen välte.
Kände mig yr. Det hände några gånger.
På morgonen, då vände jag mig om
för att tända lampan. Då välte sängen
en gång till och jag kände mig mycket
yr.
Nu inser jag att jag behöver rollatorn
hela tiden.
På söndag förresten är det tänkt att vara
radio för mig.
Bor du i Norrköping ska du kunna lyssna på 89.0 MgHz, men det ska
även kunna fungera via nätet: Radio Norrköping
Programmet är klockan 18-20. Du kommer troligen få höra dagens
predikan. Jag kommer sen att spela en del musik. Victoria läser
bibelord. Jag leder i bön. Man kan ringa dit om man vill nämna
något att be för. 011-495 52 16. Så ber vi till Gud som hör och
som är intresserad av dig och mig. Lyssna gära!
När sjunde månaden kom och Israels barn bodde i sina städer,
samlades folket, alla som en man, på den öppna platsen framför
Vattenporten. De bad Esra, den skriftlärde, att hämta Mose lagbok,
den som Herren hade gett åt Israel. Då kom prästen Esra med lagen
till församlingen, till män och kvinnor, till alla som kunde förstå vad
de hörde. Detta skedde på första dagen i sjunde månaden. Han läste
ur den på den öppna platsen framför Vattenporten, från tidig morgon
till middagen, i närvaro av män och kvinnor och alla som kunde förstå.
Och alla lyssnade till lagboken.
Neh.8:1-3
Det var en tid av fest. Det står även om att de stod upp
när de öppnade och läste boken. Man läste lång tid. Det
står även om uppsträckta händer.
Ja det var Herrens ord. Man kände vördnad. Man kände
att det betydde.
När jag skriver den här texten är det söndag och temat
”Livets bröd” enligt kyrkoåret.
Du och jag klarar oss inte utan Livets bröd. Jag tänker
på Jesus, men jag tänker även på Guds ord.
Vi klarar oss inte utan. Vi behöver.
Ibland när vi hälsar på hos någon gör jag ett enkelt
kort, men med ett ORD på. Ett bibelord till att lyfta,
uppmuntra, göra gott.
Det är inte för att jag har gjort, men tror på att det
kan få vara kraft i ORDET.
Kanske ska börja med det på bloggen…
Ytterligare en vers i kapitlet, men också en vers
att kanske plocka med sig?
Jag tänkte på detta att sända gåvor av det man
ju har till dem som inte har.
När du och jag ger av våra gåvor, är det inte att
vi ska ge av det vi inte har, men det vi har får vi
ge.
Folket hade tydligen känt sig bedrövade. Jag kan.
Då pratade Nehemja om att glädje i Herren är
vår starkhet.
Det är verkligen inte alltid så lätt, men vi kan
försöka. Kan försöka att rikta blicken och tanken
till Herren som är vår glädje.
Önskar oss.
Och han sade till dem: "Gå i väg och ät er bästa mat
och drick ert sötaste vin och sänd gåvor av detta till
dem som inte har något färdigt, ty denna dag är helig
för vår Gud. Var inte bedrövade, ty glädje i Herren
är er starkhet."
Neh.8:10
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 |
4 | 5 |
6 | 7 |
8 |
|||
9 | 10 |
11 | 12 |
13 | 14 |
15 |
|||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 |
|||
23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
|||
30 |
31 |
||||||||
|