Alla inlägg under maj 2015
I kapitel 14 skriver Paulus om att vi har
olika sätt att se på mat, olika sätt att se på
dagar. Olika sätt.
Sen fick jag en favoritvers :-)
Det är inför sin egen Herre han står eller faller.
Men han kommer att stå, för Herren har makt
att hålla honom upprätt.
Rom.14:4
Visst talar den nog en del om livet? Hur livet
kan vara stå och falla, men hela tiden inför
vår Herre.
Han som har makt att låta oss få stå upprätt.
Önskar oss längtan att få vara där.
Vi läser om en tid då kungen upphöjde
och befallde att man skulle böja knä.
En tid därefter upphöjde kung Ahasveros agagiten Haman,
Hammedatas son, till hög värdighet och gav honom främsta
platsen bland alla de furstar som var hos honom
Ester 3:1
Men det var en människa.
Men Mordokaj böjde inte knä och föll inte ner för honom.
Ester 3:2
Har för mig att vi läst om Mordokaj tidigare. Tror han
var fosterfar till Ester.
Han ville inte lyda under någon kung. Han förklarade
att han ju var jude. Därför ville han inte.
Undrar tro om det nog kanske var ett medvetet val
som Morokaj gjorde.
Nu för mitt liv idag… tycker om tanken på att göra
medvetna val.
Ibland kan det få konsekvenser. Mordokaj och hela
den judiska befolkningen. Det finns ingen chans för
mig att förstå eller förklara vilket område det var.
Etthundratjugosju provinser från Indien till Nubien.
Ester 1:1
Däremot tänker jag mig att det judiska folket levde,
en del av dem, bland ett annat folk.
I alla fall… Mordokaj. Mordokaj tänkte sig inte böja
knä för någon människa.
Och så började jag tänka på medvetna val. Och på
konsekvenser.
Våra val har konsekvenser. Har följder.
Önskar oss göra goda val.
Den kristne och överheten
Så är rubriken till kapitlet. Sen skriver Paulus
om hur överheten är satta att verka på sätt med
omsorg. Hur vi ska lyda och visa respekt.
Undrar tro om det inte smått kan låta politiskt?
Även om han inte skriver om val. Han skriver
mer om tjänst för Gud.
Hur de som leder går i uppdrag från Gud?
Det är som att jag ännu mer börjar se värdet
i att be för dem som leder. För dem som leder
Sverige. För dem som leder församlingen.
För dem som leder familjen.
Önskar dem vara medvetna om ansvar.
Likaväl som de har anvar över ett helt land
tänker jag att du och jag har ansvar för våra
liv. Ansvar för de vi är.
Frälsningen är oss närmare nu än när vi kom till tro.
Rom.13:11b
Kunde inte låta bli att ta med en vers till.
Tänk att himlen är närmare idag än den
var igår. Eller två…
Ja, jag lever en del med ”tanke framåt”.
Jag vet att jag säkert behöver bli mycket
bättre på att låta vara och leva NU.
Men jag kan inte låta bli, låtsas som om
jag tror det inte ska hända.
Det kan vara i morgon och det kan vara
om hundra år. Men idag är en dag närmare.
Vet du om att det var så jag tänkte inför
giftermålet också. En dag närmare!
Natten går mot sitt slut och dagen är nära.
Rom.13:12a
En mening med hopp?! Önskar dig gärna
hopp. En dag närmare.
På söndag kl.18-20 medverkar jag i närradion.
Man kan lyssna via nätet. Radio Norrköping.
Eller via 89.0 MgHz.
Först och främst är det tillfälle för oss att be till vår Gud.
Dessutom lyssnar vi på lite musik och läser några bibelord.
Välkommen att lyssna!
*ler* Nu har jag läst kapitel två. Hur i all sin dar
ska jag kunna vända det här till något gott som
kan få uppmuntra?!
Kung Ahasveros hade velat gifta sig med en
kvinna som hette Vasti.
Hon ville inte och därför gick ett påbud ut att
de unga och vackra kvinnorna hade chansen.
Nu får vi läsa om Ester. Hon hade inga föräldrar.
Hon var fosterbarn hos Mordokaj.
De tänkte att Ester kunde få bli gift med kungen,
så hon fick också vara med i det där påbudet.
Kungen älskade Ester mer än alla de andra kvinnorna,
och hon vann hans ynnest och välvilja mer än alla de
andra unga kvinnorna. Han satte den kungliga kronan
på hennes huvud och gjorde henne till drottning i
Vastis ställe.
Ester.2:17
Så kan man tänka att nu var det frid och fröjd
och ett lyckligt slut…
Jag blir en del ska jag kanske säga uppretad,
när det står om att de för andra gången gjorde
påbud om att samla ihop unga kvinnor.
Jag kan liksom inte se något gott i det.
Ingenting.
Det kan vara ganska hemskt att ju tänka
på att det inte bara var förr… Tror det händer
mycket sånt där uppretande även idag.
Vi ser och upplever saker som retar upp,
Bigtan och Teres gjorde också.
Men de hade ett konstigt sätt att hämnas.
De tänkte döda.
Våld är aldrig något sätt för oss att
försöka komma till rätta.
Skvaller… Ja de skvallrade lite också.
Ester och Mordokaj. Men de berättade om fara.
Då kan man skvallra?
I de dagarna, medan Mordokaj satt i kungens port,
blev Bigtan och Teres, två av de hovmän hos kungen
som höll vakt vid porten, så förbittrade på kung Ahasveros
att de sökte efter tillfälle att döda honom. Mordokaj fick
veta detta och berättade det för drottning Ester, och hon
förde det vidare till kungen på Mordokajs vägnar.
Saken blev undersökt och man fann att det var sant.
Ester 2:21-23
Det var verkligen ett svårt kapitel. Kanske blir
kapitel tre annorlunda.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
|||||||
4 |
5 | 6 | 7 |
8 | 9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 | 14 | 15 | 16 |
17 |
|||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 | 28 | 29 | 30 |
31 |
|||
|