Paulus skriver om den andliga gudstjänsten.

En tjänst för Gud, jag är en av dem som vill

och önskar vara med i tjänsten.

Jag väljer någon enstaka vers att dela med dig, 

men önskar dig gärna leta upp  hela kapitlet om 

du vill. 

Märker nu att det kanske blev mer än någon

enstaka vers och dessutom blev det ett par sånger,

men om du vill finns det här...

Anpassa er inte efter den här världen, utan låt er 

förvandlas genom förnyelsen av ert sinne så att 

ni kan pröva vad som är Guds vilja: det som är 

gott och fullkomligt och behagar Honom.

Rom.12:2

Det finns så mycket i världen som liksom

ställer krav på oss. Som är som att ”bara då”

passar det in.

Jag tänker kanske ganska klart på kyrkan och

på hur vi är där.

Hur det nästan som på blivit att kyrkan måste 

göra på ett speciellt sätt för att passa in…

Prata inte så mycket om Jesus… Kanske ska

vi inte be alldeles för mycket…

Erkänner att jag nog låter lite dömande (?),

å andra sidan kan jag ju lika mycket säga till mig

själv… Varför föreslår inte du bön?…

Paulus skriver till den som är kristen. Han 

önskar oss att inte anpassa oss. Önskar oss 

att stå upp för det som behagar Gud. 

Så är vi många en enda kropp i Kristus. 

Men var för sig är vi varandras lemmar.

Rom.12:5

Varandras lemmar… Ja vi behöver varandra.

Det kommer alltid att vara så att vi kan olika

saker. Och kan inte olika saker. 

Lade du märke till att det står ”var för sig”.

Låt aldrig någon knöla ihop dig bland en stor 

massa… Du är du. Jag är jag. Tillsammans

bär vi varandra.

Det är fortfarande ord om andlig gudstjänst

tänkte jag på när jag läste. Där som jag var 

en av dem som ville tjäna. 

När det står om syskonkärlek vet du säkert

att det inte bara handlar om biologiska syskon. 

Jag har syskon över hela Sverige. Andliga

syskon. Och jag har även syskon i andra 

länder. Dem ska jag vara tillgiven. Innerligt.

Det är en andlig gudstjänst. 

Var innerligt tillgivna varandra i syskonkärlek. 

Överträffa varandra i ömsesidig aktning.

Rom.10:10

Jag börjar lite tänka på det där jag skrev i början

om att inte anpassa sig när jag läser om att vara 

brinnande i anden.

Ska du och jag kunna få vara brinnande i anden 

kan jag inte tänka mig att vi ska anpassa oss.

Alltid vara med på ett vist sätt, men tror aldrig

att det ska behöva betyda att iver slocknar…

Var inte tröga när det gäller iver, var brinnande i anden, 

tjäna Herren. 

Rom.12:11

Vers 12 tar jag också med. De tre sakerna som Paulus

nämner är också en del i vår andliga gudstjänst. 

Kanske kommer någon av sakerna bli viktig för dig?

För mig? Kanske kommer du ta med alla?

Var glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen.

Rom.12:12