Bröder, se på er egen kallelse. Inte många av er var visa 

på världens sätt, inte många var mäktiga, inte många förnäma. 

Nej, det som för världen var dåraktigt utvalde Gud för att 

förödmjuka de visa, och det som för världen var svagt utvalde 

Gud för att förödmjuka det starka, och det som för världen var 

obetydligt och föraktat och inte fanns till, det utvalde Gud för 

att tillintetgöra det som fanns till, för att ingen människa ska 

berömma sig inför Gud . Tack vare honom är ni i Kristus Jesus. 

För oss har han blivit vishet från Gud, rättfärdighet, helgelse 

och återlösning, för att det ska bli som det står skrivet: 

Den som berömmer sig ska berömma sig av Herren .

1 Kor.1:26-31 

Paulus skriver om bröder, men likaväl kan orden

få handla om dig som är kvinna. 

I alla fall… nog kan man känna sig svag och det 

är ju egentligen det bästa. När jag är svag inser 

jag mitt behov. 

När jag läste texten var det som att jag kände 

det som att jag fortfarande nästan på var på

”fel” sida tröskeln. Att jag inte hade kommit 

över än… Inte så mycket fått pröva de stapplande

stegen. Ja för de är en gåva. Kanske saknar jag att 

pröva svagheten? 

Oj nu gick jag kanske över ”personlighetsgränsen”.

Det blir nog bättre sen. Önskar. Behöver mer lära 

mig att vara tacksam för det som är nu. Men jag

ser fram emot färden. Hoppas ha blicken riktad

mot min Jesus då.