Inlägg publicerade under kategorin Söndagens tema

Av Ulrika - 6 oktober 2013 10:00

Idag är temat ”Trons kraft”. Ord om Abraham kan få ge styrka och mod.
Abraham får tala med Herren och han får stora löften. Märkliga löften.
Abraham hette först Abram. Det var att vara far till många barn som ändrade

namnet.

 

Sedan förde Han honom ut och sade: "Se upp mot himlen och räkna stjärnorna,

om du kan räkna dem", och Han sade till honom: "Så skall din avkomma bli."

Och Abram trodde på Herren, och Han räknade honom det till rättfärdighet.
1 Mos.15:5-6

 

Det är inte alltid lätt att hålla fast vid löften. Det kan komma tider när man inte orkar.

När jag inte orkar. Eller hur ska jag tänka? Det duger väl gott det som är nu?!

 

Fast ändå... Tron som du och jag kan få ha är en kraft. Det står ju TRONS KRAFT.

Det måste nog betyda vad vi tänker om oss själva och med vem vi tänker att vi är.

Med Gud är vi starka. Även när vi känner oss bräckliga och svaga. Vi kan få tro

om märkligt för det är Gud vi tror på.

 

De där orden som jag just skrev kan på något sätt skada och stressa också. Visst kan det

låta jättedumt. Hur då?

 

Det är lätt känner jag att man hamnar i ett slags dike där det som är NU, det där sjuka och

svaga, inte riktigt duger. 

 

När man, jag, har varit sjuk i sisådär (östgöte?) 15 år är det lätt att jag hamnar i känslan

av att inte duga (vet ju att det inte är sant men visst kan det nog bli sådär dumt ibland).

Att det bara skulle va bra om jag var frisk och kunde gå och kunde orka mer och kunde... 

Jag behöver och kanske någon mer vända blicken och börja se det jag redan har, och det

jag redan kan. Jag kanske lever mitt i undret nu? Jag vill mer och mer börja tacka för det.

 

Om du vill kan du få läsa evangelietexten. De har två delar idag (förstår inte riktigt varför).

Du får läsa första, andra är Joh.9:24-39

 

Jesus botar en blindfödd
När Jesus kom gående fick Han se en man som var blind från födelsen. Hans lärjungar

frågade: "Rabbi, vem har syndat, han själv eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind?"

Jesus svarade: "Det är varken han eller hans föräldrar som har syndat, utan detta har skett

för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom. Så länge det är dag måste vi göra Hans

gärningar som har sänt mig. Natten kommer, då ingen kan arbeta. När jag är i världen, är jag

världens ljus." När Han hade sagt detta, spottade Han på marken, gjorde en deg av saliven och

strök den på den blindes ögon och sade till honom: "Gå och tvätta dig i dammen Siloam." -

Ordet Siloam betyder "utsänd". - Då gick han dit och tvättade sig, och när han kom tillbaka

kunde han se.
Joh.9:1-7

 

Jag, som sjuk, tänker på den blindfödde när jag läser. Hur lärjungarna inte först ser honom

som människa utan mer som ett problem kanske där någon nog måste gjort fel.

Vi går förhoppningsvis inte runt och tänker syndfull människa när vi ser sjuk. Hoppas inte.

Kan hända har jag som kristen och sjuk ett större problem än den som är sjuk men utan Gud?

Fast jag har gåvan att få tänka och se hur Gud bär mig under tiden och hur Han är med. 

 

detta har skett för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom. Så länge det är dag

måste vi göra Hans gärningar som har sänt mig. 

 

Också ett ord som krånglar till det kanske? Finns det de som är sjuka för att Jesus senare

ska visa kraft?

 

Du ska få läsa de sista orden i evangelieetexten igen. Jag läste orden och tänkte på att göra.

Det kanske kommer att behövas en handling i ditt liv? Ett steg att ta? Jag ökade vikten på

träningen i fredags, det kanske var handling för mig? Du vet nog vad det där steget skulle

kunna vara för dig.

 

"Gå och tvätta dig i dammen Siloam." - Ordet Siloam betyder "utsänd".

- Då gick han dit och tvättade sig, och när han kom tillbaka kunde han se.

Det var en ganska svår text idag kanske. Skönt att få börja läsa om Abraham.

Läsa om hur han trodde på Herren och det var nog. Vi kan inte förstå allt och

jag tänker inte heller att det är något som krävs av oss. Däremot kan vi välja att

få ha sin tro på Gud. Alldeles nära. Och Han tror på dig och mig. När vi vet att

Gud är med vågar vi ta steg.

 

Tack tack att jag fått skriva. Det betydde mycket för mig.

Önskar du kunde få med dig något från texten. 

 

Av Ulrika - 29 september 2013 10:00

Jag väljer att låta dig, om du vill, läsa dagens gammaltestamentliga text.

För att göra det ett steg enklare kan man läsa från Svenska kärnbibeln.

De förklarar så bra tänker jag.


 Medan han [ängeln Gabriel] talade till mig böjde jag mitt ansikte mot jorden och blev stum.

[Daniel blir överväldigad av det bönesvar han får.] Plötsligt rörde någon som liknande en

människoson vid mina läppar [antagligen ängeln Gabriel i mänsklig gestalt]. Då öppnade

jag min mun och sade till honom som stod framför mig: "Min herre (adonai), på grund av

synen har stor vånda kommit över mig (som när en kvinna som ska föda), och jag är helt

kraftlös. Hur skulle min herres tjänare [som är så svag] kunna tala med dig? Min styrka

är borta, och jag kan knappt andas."

Då rörde han som liknade en människa mig igen och styrkte mig. Han sade:

"Var inte rädd, du högt älskade man (du är dyrbar i Guds ögon, han har sin glädje i dig)!

Frid vare med dig (Guds välsignelse på alla områden)! Var stark, ja var stark!" 

Medan han talade till mig blev jag styrkt. Jag sade: "Låt min herre tala nu, för du har styrkt mig."

Dan.10:15-19 (Svenska kärnbibeln)


Dagen idag påminner om änglar. Änglar som räddar (Apg.12:6-17) och som ger trygghet.

Här läser vi om ängeln Gabriel och om människan Daniel. När de möts.


Det är en verklig händelse det handlar om som Daniel är med om. Undrar hur jag skulle

vara... Bli kraftlös troligen... 


Men det stannar inte där. Daniel blir styrkt av ängelns tal. Undrar hur vi gör när någon

försöker tala gott till oss och uppmuntra? 


Låt inte goda ord spolas bort hos dig, utan ta till dig, sug åt dig, ta emot. Det vill jag tänka

på mer. Kanske till och med börja skriva ner orden mer. När jag gick bibelskola Europaporten

95/96 (om någon klasskamrat läser här och jag har fel får ni säga till) brukade vi skriva upp på

lappar när vi fick hälsningar från Gud eller när något fint hände. 


Små goda tankelappar att ta fram när man behöver det.


Så blev mina tankar utifrån Daniels bok.


Av Ulrika - 22 september 2013 12:00

Den rike dåren

Någon i folkhopen sade till honom: "Mästare, säg till min bror

att han delar arvet med mig." Jesus sade till honom: "Människa,

vem har satt mig till skiljedomare mellan er?" Sedan sade han till

dem: "Se till att ni aktar er för allt slags girighet, ty en människas

liv består inte i att hon har överflöd på ägodelar." Och han berättade

en liknelse för dem: "En rik man hade åkrar som gav goda skördar.

Och han frågade sig själv: Vad skall jag göra? Jag har inte plats för

mina skördar. Så här vill jag göra, tänkte han. Jag river mina logar

och bygger större, och där samlar jag in all min säd och allt mitt goda.

Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket gott

för många år. Ta det nu lugnt, ät, drick och var glad. Men Gud sade

till honom: Din dåre, i natt skall din själ utkrävas av dig, och vem skall

då få vad du har samlat ihop? Så går det för den som samlar skatter åt

sig själv men inte är rik inför Gud."
Luk.12:13-21

 

Om du ville har du kunnat läsa evangelietexten för idag.

Temat är rik inför Gud. 

Jesus gör inte fel, men kanske vi människor? En hel del jag.

De pratar om pengar. De pratar om det runt omkring. 

 

Det känns som att blir man, jag, fokuserar på fel saker,

bara då är man rik. När vi ju behöver ändra fokus lite,

jag behöver mycket. 

 

Jag är rik för jag är sedd av Gud. Du är rik för du

är sedd av Gud. Vi är rika för Gud har tagit sig an oss. Vi är rika.

Av Ulrika - 15 september 2013 10:00

Helgmålsringning 14 september 2013

 

Ibland kommer jag ihåg att titta på lördagskvällen.

Om du inte tittade är detta väl värt att se tänker jag.

 

Temat "Döden och livet" vill jag också skriva lite om.

 

Jesus uppväcker en änkas son
Därefter begav sig Jesus till en stad som heter Nain,

och Hans lärjungar och mycket folk följde med Honom.

Just som Han närmade sig stadsporten, se, då bar man ut

en död. Han var sin mors ende son, och hon var änka.

Mycket folk från staden gick med henne. När Herren

fick se henne, förbarmade Han sig över henne och sade

till henne: "Gråt inte." Sedan gick Han fram och rörde

vid båren. Bärarna stannade och Han sade: "Unge man,

jag säger dig: Stå upp!" Då satte sig den döde upp och

började tala, och Jesus gav honom åt hans mor. De greps

alla av fruktan och prisade Gud och sade: "En stor profet

har trätt fram ibland oss", och: "Gud har besökt sitt folk."

Och detta tal om Honom gick ut i hela Judeen och trakten

däromkring.


Luk.7:11-17


Det här är Evangelietexten. Du kunde läsa alla verserna.

Jag kan tänka på Jesu omsorg. Han förbarmade sig står det.

I Bibel 2000 översätts det med att Jesus fylls av medlidande

med kvinnan. Jag kan känna omsorgen. Jesus går inte bara

förbi och struntar i, nej Jesus tar sig tid och stannar upp.

Han tar sig tid för dig och mig.


Då satte sig den döde upp.


Luk.7:15


En enda vers. Ganska så omöjlig. En död kan ju inte sätta sig upp.

 

Kan kanske orden få ge hopp? Att där det ser alldeles omöjligt dött ut

i situationen kan man på ett sätt få resa sig igen och sitta upp? Han talade

till och med.


Min egen situation nu är mycket trött. Osäker på om jag ens orkar

”sätta mig upp” ibland. Då tar jag orden om medlidande med mig,

ord om att Jesus känner mig, och känner dig, med mig. De kan få bära.

Så reser vi oss upp så gott det går.

 

Av Ulrika - 8 september 2013 10:00

Tänk vad tiden går. Temat ”ett är nödvändigt” var första temat vi

skrev om när jag gick i skolan. Då var det årgång 1, nu är det årgång 2.  

Texten som följer är Jesu ord.

Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor,så skall jag ge er vila.

Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni

finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt."


Matt.11:28-30


Texten nedanför är från den jag skrev för ett år sen. Jag har lite av samma tanke fortfarande.

Bara på ett annat sätt. En annan bild.


”En tydlig händelse i vardagen tänker jag är jag och min rullstol.

En del är att be om hjälpen. Nu vet jag ju att ni nästan ”står i kö”

för att hjälpa, men på något sätt tror jag att det blir lättare när jag

uttalar vad det är jag behöver hjälp med. Vi får uttala till Gud vad

vi behöver hjälp med. Hjälp mig Gud att se att Du alltid är nära mig,

tänker jag på. Först be om hjälp, ja. Sen handlar det nog en hel del om

att också ”sätta sig i stolen”. Ja att sätta sig där som hjälpen finns.

Där får vi vara. I beroendeställning.”

När Micke och jag har haft utställningen har jag pratat om beslutet att sätta sig

på pakethållaren (det syns i hans skulptur).  Det kan nog få vara en del i det nödvändiga.

Att ta beslut om att ta emot hjälp.  Uppförsbacken


 

Det känns som om det handlar om att vi behöver göra något ändå.

Det är inte vi som bär bördor eller visar oss starka, nej nej, men nog

kan det ändå bli så att vi på något sätt visar i vårt handlande att vi tror

på Gud som förser och hjälper?

Om du vill kan du läsa om Elia och änkan i Sarefat.



Då kom Herrens ord till Elia. Han sade: "Stig upp och gå till Sarefat,

som hör till Sidon, och stanna där. Se, jag har befallt en änka där att

ge dig att äta." Han steg upp och gick till Sarefat. När han kom till

stadsporten, fick han där se en änka som samlade ved. Då ropade

han till henne: "Hämta lite vatten åt mig i kärlet, så att jag får dricka.

"När hon gick för att hämta det, ropade han efter henne: "Tag också med

dig en bit bröd åt mig."

 

Men hon svarade: "Så sant Herren, din Gud, lever, jag har inte en kaka bröd,

utan bara en näve mjöl i krukan och litet olja i kannan. Jag håller just på att samla

ihop ett par vedpinnar och skall nu gå hem och laga till det åt mig och min son.

Vi skall äta det och sedan dö.

 

"Då sade Elia till henne: "Var inte rädd. Gå och gör som du har sagt.

Men laga först till en liten kaka åt mig och bär ut den till mig. Laga sedan

till åt dig och din son. Ty så säger Herren, Israels Gud: Mjölet i krukan skall

inte ta slut, och olja skall inte fattas i kannan fram till den dag då Herren låter

det regna på jorden."

 

Då gick hon och gjorde som Elia hade sagt. Hon hade sedan att äta en lång tid,

hon själv och han och hennes husfolk. Mjölet i krukan tog inte slut och olja

fattades inte i kannan enligt det ord som Herren hade talat genom Elia.


1 Kung.17:8-16

Änkan hade i princip gett upp. Hon skulle snart dö tänkte hon. Såg inget hopp.
Ändå lyssnade hon på Elia och gjorde. Vad var det som gjorde att hon hoppades

på ordet? Hon gick och gjorde som Elia sa.


Det var inte hon själv som försåg sig med att mjölet räckte. Men jag tänker

en del på att hon handlade i tro. Hon litade på att Gud fanns där för henne.

Man kan nästan säga att hon satte sig i rullstolen eller på pakethållaren.


Det kan kännas som ganska stora steg att ta. Jag har nog själv en del tid kvar

innan jag förstår och vågar helt, men jag har börjat.


Önskar dig mod att ta emot hjälpen, sitta i rullstolen, på pakethållaren. Vara beroende.

Av Ulrika - 1 september 2013 12:00

Försökte... Ja skriva något utifrån texterna, men det blev bara tokigt.

 

Tror att det mycket handlar om rubriken, och det självklara...

Enheten i Kristus. Vi hör samman. Vi är tänkta oxå att visa

varandra samma värde. Ingen är mindre värd, vi hör ihop.

 

Lägg dock märke till I Kristus. 

 

Han är grunden. Vi kan inte ha enhet utan att Han är med. 

Skulle kännas konstigt annars.

 

Av Ulrika - 18 augusti 2013 10:00

Idag är temat Friheten i Kristus. Frihet. Fri.

 

Jag har lite, eller kanske ganska mycket svårt, för evangelietexten. 

Men... Nog ska vi närma oss även det som kan tyckas svårt?

Texten är från Lukas.

 

En sabbat undervisade Jesus i en av synagogorna. Där fanns en kvinna 

som hade haft en sjukdomsande i arton år. Hon var krokryggig och kunde

inte räta på sig. När Jesus såg henne, kallade han henne till sig och sade

till henne: "Kvinna, du är fri från din sjukdom", och så lade han händerna

på henne. Genast rätade hon på sig och prisade Gud. Men synagogföreståndaren

blev upprörd över att Jesus botade på sabbaten, och han sade till folket: "Sex dagar

skall man arbeta. Kom därför och bli botade på dem och inte på sabbaten." Då svarade

Herren honom: "Ni hycklare! Löser inte varenda en av er på sabbaten sin oxe eller åsna

från krubban och leder bort och vattnar den? Men denna kvinna, en Abrahams dotter som

Satan har hållit bunden i arton år, borde hon inte få bli löst från sin boja på sabbaten?"

Vid de orden skämdes alla hans motståndare, men allt folket jublade över alla underbara

gärningar som han utförde.
Luk.13:10-17

 

Först om hur Jesus kallar till sig. Undrar om inte kvinnan hade fått en slags stämpel på sig

där man kanske sa att det inte var någon ide med henne? Hon var sjuk och så verkade det bli.

När jag läser texten kan jag se Jesu kärlek, hur Han kallar henne till sig och tar sig tid.

 

När Jesus såg henne, kallade han henne till sig

 

Sen har jag svårt för orden om att satan hållit bunden.
Vet inte riktigt hur jag ska göra med dem. För en som är sjuk, till exempel jag,

kan det lätt bli så att man lägger bördor på sig själv. 

 

”Nu har du gått här i femton år...du har inte blivit bättre snarare sämre.

Det är ingen ide med dig, du har nog gjort något fel för annars skulle du ju vart

bra för länge sen.”

 

Att gå med sådana tankar och känslor är inte särskilt nyttigt. Man blir ganska så rädd. 

Och jag önskar ingen av oss att känna sådana känslor. Jag önskar frihet för oss. Att vi

får känna att vi duger som vi är trots sjukdom. Visst måste det vara så?

 

Läs gärna orden en gång till. Jesus kallar på dig och mig. Han nämner dig namn.

Det tar jag med mig från söndagens text. 

 

När Jesus såg henne, kallade han henne till sig

 

 

Av Ulrika - 11 augusti 2013 10:00

Tro och liv

 

Jag sträcker ut mina händer till dig.
Som ett törstigt land längtar min själ efter dig. 

Herre, skynda att svara mig,ty min ande förgås,
dölj inte ditt ansikte för mig. Låt mig inte bli lik 

dem som far ner i graven. Låt mig om morgonen 

erfara din nåd, ty jag förtröstar på dig.

Visa mig den väg jag skall gå, till dig upplyfter jag 

min själ. Rädda mig från mina fiender, Herre.
Hos dig söker jag skydd. Lär mig att göra din vilja,
ty du är min Gud. Må din gode Ande leda mig på 

jämn mark.

Ps.143:6-10

 

Varje vecka kan man enligt kyrkoåret läsa en bit från

en psalm. Jag valde att ha med psalmen till dig. 

 

Det är David som har skrivit.

 

Så väl man, jag, kan känna igen mig i orden han skriver.

Undran och tanke om livet. 

 

Dagens tema var om tro och liv. Jag tänkte på, när jag

läste psalmen att det var tydligt vilket håll och till vem som David 

vände sig till. 

 

Även när han kände förtvivlan och trodde han skulle förgås visste 

han ändå vart det var och Vem det var han ville vända sig till.

 

Kan det få vara en del i vår tro och vårt liv? Att även i en svår 

och mörk tid fortsätter vi att söka oss till Gud?  Bara Gud.

 

Tycker om uttrycket jämn mark förresten. Skulle gärna önska dig 

och mig det. Tycker om läsa från psalmen. Be med i orden.

Presentation

Fråga mig

13 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2023
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards