Inlägg publicerade under kategorin Du är värdefull
Våran lilla Tiny var på besiktning.
Han klarade inte. Hade fel.
Mysingen sa att man ändå kunde "sälja".
Ja för de köper till och med det som är krockat.
Meningen han sa skrev jag upp. Den fastnade på
något sätt. Köper till och med det som är krockat.
Visst kan det kanske vara så i livet ibland,
att man känner sig alldeles "krockad"?
Värdelös? Utan funktion? Fungerar inte?
Då tänker jag på Jesus. Han är en sån som
till och med köper det som är krockat.
Så tänker jag. Jesus har en öppen famn.
Jesus tar emot. Och jag tror att Jesus är
bra på att laga. Han kan till och med använda
det som kanske andra människor tycker är trasigt.
Du och jag har värde för Jesus.
Högt värde.
Ja i den kategorin är inlägget,
du är värdefull. Ville ha med det.
Och försöka förklara en sak till om boken.
Varför hade du inte en korrekturläsare?
Nej det hade jag inte, men det
beror inte särskilt mycket på att jag
är stolt och inte vill ta emot hjälp,
hoppas inte, den här gången var det
mest att jag var lite feg och inte vågade
be om hjälp - då skulle jag ju bli författare.
Jag var lite hemlig.
Ska försöka bättre mig med det.
Vi tittade i lilla boken.
Något måste ha trillat mellan sidorna,
utan att vi torkade av.
På morgonen satt sidorna ihop.
Det gick att ta isär, men det blev
ett litet hål.
Så därför... var rädd om boken
och torka av när du råkar spilla.
Mer viktigt är förstås du. Viktigast.
Önskar att du ska va rädd om dig.
Nu kommer några tankar från händelsen.
Inte alltid så lätt eller rätt att säga "torka av".
Som om det där som gjorde ont bara kan skjutas bort.
Torkas av, eller kanske inte ens torka,
och sen gömma undan genom att "stänga boken".
Kan vi inte vara rädda om varandra?
Torka bort så försiktigt det går,
inte bara låtsas som om ingenting hänt,
försöka gömma. Inte "stänga in i boken",
det kan göra så ont sen, bli hål.
Du är värd, vi är värda, att visas omsorg
och aktning. Typ. Det tänkte jag på.
Det är inte alltid lätt, men oh så viktigt.
Ja det här att bara vara. Göra ingenting.
Det vill jag gärna uppmuntra dig till,
att bara vara. Du duger som du är.
Vila. Det har du rätt till tänker jag.
Funderade enstund på mitt liv. Såg att det ju trots allt innehåller
en del spännande roliga saker. Vänner jag har. Saker jag får göra.
Tänkte på dig. L, R, K, T, V, S, L, A, G, T, P, M, M, M, R
Vad jag önskar mycket att ni, att du som läser här, skulle få förstå värdet hos er.
Värdet som inte försvinner. Är glad och tacksam att ni finns, att du finns.
Tänk om du skulle ta och skriva ner lite funderingar du har,
eller vad du kanske gjort i livet, vänner du har. Då hoppas
jag att du kan se ditt värde.
Spänn därför bältet om livet och var vakna
och sätt ert hopp helt och fullt till den nåd
som skall komma er till del, när Jesus Kristus uppenbaras.
1 Pet.1:13
Jag hade hört en predikan, strukit under ordet livet och skrivit förstånd.
Det var något som hängde ihop då? Livet (midjan ungefär) och förståndet.
Inser när jag skriver att detta blir mer än lovligt snurrigt.
På ett parallellställe (Lukas) pratas det om att just att spänna bältet om livet
uppmanar till beredskap. Ja, jag vill gärna vara redo, men jag är en slags funderare.
Så jag lägger till lite i tankarna. Snurrigt ja. Vad skulle ordet kunna säga mig?
Att spänna bältet känns som en aktiv handling. Känns som att det är något
man bestämmer sig för att göra. Jag vill spänna bältet.
Du vet nog att de talar om trons bälte också... Fel det var sanningens bälte (Ef.6).
Ja, ja... Sanningens bälte om livet, om vårt förstånd.
Att börja tänka på saker som är sanna. Det håller oss uppe. Dig uppe.
När du tänker på saker som är sanna. Ord som är sanna om dig.
Tänk till exempel på att du är älskad. Du är värdefull. Du betyder.
Du har rätt att vara. Rätt att vara med Gud. Rätt att vara.
Låg och vilade på vår säng häromdagen.
Känns inte riktigt roligt när krsften liksom bara är borta,
det enda som passar är att ligga still. Då såg jag lamporna.
Ser du att den ena lampan hänger lite snett?
Ja två riktas rakt ner, den tredje lite snett.
Jag såg det tydligt när jag låg där.
Inte lika tydligt på bilden, men en riktas snett.'
Mysingen berättade för mig att den fått en del törnar,
men den lyser ju i alla fall sa han också.
Du och jag kanske har fått en del törnar, slagit oss,
och känner oss en del skadade? Trasiga? Sköra.
Vad fint det sista konstaterandet var. Ja att den lyser i alla fall,
den där lite sneda, törnade, sårade, sköra. Den lyser.
Bilden är inte från när det är tänt, men det är sant - den lyser. Jag kollade.
Mysingen höll nästan på att rätta till den, nej sa jag låt den vara.
Sanningen var att han bara skulle känna att den satt fast - det gjorde den.
Du är bra som du är tänkte jag på. Värdefull.
Gud har ju skapat dig till den du är.
Se gärna bara till att sitta fast. Ja fast hos Gud. Med Honom hela tiden.
Sen så kan du alldeles säkert lysa även om du har fått en del törnen.
Saker som har slitit på dig.
Det tänkte jag på när jag vilade i vår sovalkov. Och såg lamporna.
Alla kungens tjänare och folket i kungens provinser vet att om någon,
det må vara man eller kvinna, går in till kungen på den inre borggården
utan att vara kallad, så gäller endast en lag: Han skall dödas, om inte
kungen räcker ut guldspiran mot honom och låter honom leva.
Men jag har inte på trettio dagar varit kallad till kungen.
Ester 4:11
Det här läste jag på morgonen. Tänkte inte så mycket på det, men så...
Kom ut från toan. Mysingen tittade på mig.
Jag frågade... är det något fel? Har jag bajs på mig?
Eller kanske en kråka i näsan?
Nej sa han... kan jag inte bara titta för att du är söt.
Då tänkte jag på vad jag läst. Hur krångligt och svårt
det var att träffa kungen. Livsfarligt.
Så tänkte jag på hur det är för dig och mig idag.
Med vår kung Jesus. Att vi alltid är välkomna till Honom.
Vägen är öppen. Vi behöver inte vänta på spira.
Nu ska jag äta tårta!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 | 23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||
|