Inlägg publicerade under kategorin Att tjäna Gud

Av Ulrika - 31 juli 2011 12:32

Idag vid frukosten hände något märkligt. Vi åt ägg. Jag bad om kaviar.

Man kan uttala kaviar på minst tre olika sätt. Kaviaar, kaaviar, kavvjar,

jag försöker visa på filmen.


Jag brukar alltid säga "kaviaar" (första exemplet), men till min förvåning

hörde jag mig själv säga "kaaviar" (andra exemplet). Så som Mysing uttalar.

Jag kanske håller på att bli mer östgöte?


Jag kunde ändå känna lite glädje när jag hörde mig själv. Jag har även

sagt "sådant" förut. Så mu var det en sak till. Östgöte.



Tänker på det med att påverkas. Låt dig gärna påverkas av bra saker.

För mig handlar det mycket om Jesus. Att påverkas av Honom.


Tänka som Jesus gör. Lät känna genom att prata med Honom.

Höra om Jesus. Läsa om Jesus.


Prata som Jesus. Alltså att tala med kärlek precis som Jesus.

Aldrig komma uppifrån och säga "gör så och så var så och så".

Komma med kärlek.


Ja, så tror jag att både du och jag vill. Påverkas av Jesus.

Det tänkte jag på vid frukosten idag.


Av Ulrika - 26 juli 2011 16:46

Se, nu vill jag bygga ett hus åt HERRENS, min Guds, namn och helga det åt Honom, för att man där skall tända väldoftande rökelse inför Hans ansikte och alltid ha skådebröden upplagda och offra brännoffer morgon och kväll, på sabbaterna, vid nymåne och vid HERRENS, vår Guds, högtider. Detta är för all framtid stadgat för Israel. Och det hus som jag vill bygga skall vara stort, för vår Gud är större än alla gudar. Men vem kan bygga ett hus åt Honom? Himlarna och himlarnas himmel rymmer Honom inte. Vem är jag att jag skulle kunna bygga ett hus åt Honom, det skulle då vara en plats där man kan tända rökelse inför Hans ansikte? Sänd mig nu en konstnärligt begåvad man, som tillsammans med de skickliga hantverkare som jag har hos mig här i Juda och Jerusalem och som min fader David har anställt, kan arbeta i guld, silver, koppar och järn och i purpurrött, karmosinrött och mörkblått garn och dessutom är en duktig träsnidare. 

2 Krön 2:4-7


Det ger mig så mycket att få sitta ner och fundera på texterna. Jag blir som varm i hjärtat när jag tänker på det goda som finns i orden.


Salomo skulle bygga ett tempel. Inte till vem som helst. Till Gud!


Du och jag bygger kanske inte ensynlig byggnad till Gud, antagligen inte, men vi kan ändå få vara med och ge till Gud. Ge vackert.


Tänker mycket på dig som är konstnär. Salomo sökte efter konstnärligt begåvad. 


Du kanske har den begåvningen? Du kanske kan få vara med och ge till Gud? Visa på hur Gud är i det du gör? Man kanske kan känna och se Gud i det du skapar?!


En liten parantes... om (när) Micke och jag får lite större längtar jag efter att få göra i ordning ett gästrum. Där som gästen kan få sova (nu är det i köket). Det får gärna vara lite blommor där. Kanske en bok att titta i? En tavla. Säkert något i keramik. Ja, jag längtar att få göra ett fint rum.

Vi gör för Gud. Vi gör vackert. Vi umgås med Honom. Vi ÄR.

Jag tror inte det slutar med att vi gör och gör och blir trötta kanske. Nej, jag tror att Gud längtar att "göra gästrum", ja Han har redan börjat. Det väntar på oss. 

I min Faders hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats åt er?                             Det sa Jesus i Joh.14:2


Och jag tror att redan nu kan vi börja umgås med Gud. Prata med Jesus. "Gästrummet"  fungerar liksom redan här.  

Kunde inte låta bli. En sång till. Lyssna på ingen, en, båda - det som passar dig. 

Av Ulrika - 19 juli 2011 13:41


Det är inte alltid så lätt. Vill inte lägga börda på någon.

Bara lämna dig och säga "Gud är där".


Jag hörde denna igår och ville ha med den någon gång.

Idag. Man orkar inte alltid ändå kanske. Även om man vet.

Vet att Gud är där. Att Han bär. Att Gud älskar.


Det är då vi blir så viktiga för varandra. Gud har ju inte skapat

oss att klara allt själva. Vi behöver varandra. Behöver hjälpa i bön.

Hjälpa i handling. Se varandra. Ta vara på varandra.

Av Ulrika - 18 juli 2011 17:42

 

Så här var det... Skulle göra ett litet kort.

På kortet skulle det sitta text, men snett

så jag "ordnade det snett" redan innan vi

klistrade fast det. 


Så förklarade Micke att man ju kunde bestämma

när man klippt ut hur snett det skulle sitta.

Hihi... Ja, jag skrattade lite gott. Hade jag 

helt enkelt bara ansträngt mig i onödan?


Kan jag få till det här på något sätt tro?

Ja med tro, mitt liv med Gud och så...


Gud har ju ansträngt sig mycket.

Hoppas inte i onödan. Hoppas du tar emot!


När vi lever vår liv kanske vi kan vara beredda

att anstränga oss lite "i onödan " för andra?


Ja, skjutsa biten, prata med, baka kaka, städa...

Bara för att vi tycker om och bryr oss.


Så då kan den bilden tala på något sätt om att bry sig om. Även om det kan tyckas som om det är i onödan tror jag inte det är det. Vi kan få vara med och bry oss om varandra. Jag vet förresten att Gud bryr sig om dig. Han älskar dig. 

Här nedanför kommer att ganska långt klipp. Och han pratar på engelska. Kanske vill du lyssna.

Av Ulrika - 7 juli 2011 12:19

Där går Benjamin, den yngste, han anför dem. 
Där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar,

Naftalis furstar.

Ps.68:28 


När jag läser i Guds ord är det som om verser eller enstaka ord blir viktiga eller tydliga för mig. Idag var det om att Benjamin anför.

Jag sitter en stund. Letar efter någon sång. Eller kanske synonym. Visste du att sammanföra är en synonym till anför?

Det tyckte jag om. Benjamin den yngste, han anförde, visade hur de skulle gå tänker jag. Men också sammanförde!

Tänk att få vara med och sammanföra. Tänk att få vara med och visa en människa på vägen till Gud.

Och då spelar det ingen roll hur gammal och vis man är. Benjamin var den yngste, vet att jag inte kan historien så bra bakom, men just ordet att det står den yngste.

Du är betydelsefull med den du är. Du kan få vara med och sammanföra. Det tänkte jag på idag.

Om jag kan hjälpa någon
där jag går min stig
Om jag kan glädja någon
med min sång om dig
Om jag kan ge åt någon
vad du givit mig
blir det mening med hela mitt liv


Om jag kan giva mänskor
av mitt överflöd
Om jag kan sprida kärlek
som han själv mig bjöd
Om jag kan leva livet
som en kristen bör
blir det mening i allt vad jag gör


Åh Gud hjälp mig tjäna dig så
Åh Gud hjälp mig tjäna dig så
att jag kan visa någon
vägen hem till dig
Åh Gud lär mig att vandra din stig


Om jag kan verka troget
för ditt rike här
Om jag kan bringa kunskap
om hur god du är
Om jag kan leda någon
fram till nådens port
intet offer då varit för stort


Åh Gud hjälp mig tjäna dig så
Åh Gud hjälp mig tjäna dig så
att jag kan visa någon
vägen hem till dig
Åh Gud lär mig att vandra din stig




  


Av Ulrika - 10 juni 2011 17:29

Underbart. Helt underbart att få höra igen.
Klickade på vad jag skrev för ett år sen.
Predikan ”Gå ut ur båten” med Joakim Lundqvist

finns kvar att lyssna på. Har du 1,5 timme att använda

att lyssna på är det väl värt det.


Här.


Våga tro. Våga tro att Den Helig Ande är med.
Med dig. Med mig. Varje dag. Varje stund.


Han talar om att kliva ur det välkända och vanda.
Att våga gå i det nya.


För ett år sen hur kände jag då tro?
Längtan finns kvar det vet jag.
Kanske mindre ork. Men jag vill!


Och Gud vill använda. Mig. Och dig.
Med det du orkar och kan. Där får vi va.

Men vi bjuds att gå mer tänker jag. Om vi vill.

Av Ulrika - 8 april 2011 12:26

Det vi har hört om får vi nu se.

Ps.48:9a


Vilken härlig liten mening. Läste den nu i Psaltaren.

Kunde inte låta bli att bara få citera den.


Vad jag önskar att du skulle få se att det är sant som

jag försöker prata om och flera andra.


Gud är. Han är hos dig. Gud lyssnar när du ber.

Han bryr sig om just dig. Du kan alltid fly till Gud.


Det var roligt att åka till sjukhuset idag. Tiden innan -

ja jag väntade lite, men försökte använda tiden till något bra.


Så kom jag till sjukhuset. Tror på att man kan få gå lite på uppdrag av Gud.

Så nu ser jag som mer spännande när jag ska åka nästa gång.


I alla fall... När jag kom fram var där en kvinna (hade träffat henne innan)

som hade gjort undersökning med ögonen så hon såg nästan ingenting.

Så fick jag hjälpa henne att hitta vägen!


Nu låter det kanske som att jag vill tala som om jag alltid lyckas göra bra saker. Nej! Visst är det så att jag också misslyckas flera gånger. Missar att ringa när jag skulle kunna göra. Missar att skicka kort. Annat.


Men! Tänk att vi får gå på uppdrag. Vara en medmänniska. En människa som bryr sig. Det känns spännande. Jag vill gärna få lov att bry mig om dig. Läs det där om Gud igen. Gud är. Han är hos dig. Gud lyssnar när du ber. Han bryr sig om just dig. Du kan alltid fly till Gud.


Gud söker dig



Av Ulrika - 15 mars 2011 12:57

Det blir ett ganska långt inlägg idag tror jag. Lite om vad som hände mig igår. Tankar utifrån det. 


På morgonen någon gång slog jag upp en andakt som jag kommit att tänka på. Det är från boken ”Källor i öknen”.


Eftersom jag själv är ganska dålig på att läsa, så läste jag inte hela stycket - bara så att jag hade en liten aning om vad det handlade om.

 

Det var en berättelse om en liten pojke sju åtta år tror jag. Det var snart julafton. Hans mormor hade enligt önskemål lovat honom ett frimärksalbum. Så kom julafton. Inget album. Föräldrarna började känna oro för pojken. Han som hade sett fram emot det så mycket. Så kom det inte. 

 

De pratade med pojken, men han var lugn. Han sa att det ju skulle bli som mormor lovat. Pojken skrev till och med ett brev och tackade mormor för presenten. Fast han inte sett den.

 

Där slutade jag läsa.

 

På kvällen var jag med på en samling. Aglow. Vi samlas. Fikar. Ber. Igår skulle det komma någon och tala, men denna fick förhinder. Så därför blev det ett härligt och trostärkande samtal. Kvinna som inledde hänvisade till en bibeltext i 2 Kung.4 I vers 23 står det ”oroa dig inte”.

 

Läs gärna hela sammanhanget så får du lite bättre koll. I alla fall, hon hade sen läst samma vers i engelska översättning. Där talas om ”it will be alright”, jag hittade ”it will be well” i New American Standard Bible.

 

Visst stämde det ganska bra med det jag läste på morgonen?! Att tro det vi inte sett ännu. Lita på löftet. Att till och med börja tacka! Det vi inte sett ännu. Det är sant.

 

Så kommer lite sorgligt. När man har varit hemma ganska lång tid tror man inte så mycket om sig själv. Jag tror inte mycket om mig. Därför var jag tyst. 

 

Så tänkte jag på det för en liten stund sen. Visst kanske det är så dumt att jag har fått för mig att inte tro på mig själv. Kanske du har fått för dig att tro att du inte betyder något. Att du inte är någon ide´? 

 

Då vill jag hälsa till dig och mig - vi betyder. Gud tror på dig. Gud tror på mig. Förresten... När jag skriver här på bloggen är det lika mycket till mig själv som till dig. Uppmuntran. Påminnelse om vilka vi är i Gud.

 

Idag var jag lite nyfiken på den där andakten. Hur hade det gått med pojken och frimärksalbumet? Så jag kollade igen. Han pratade med mormor i telefon. Hon hade inte glömt. Det var bara det att det där fina albumet som han ville ha fanns inte på hennes ort, utan hon var tvungen att beställa. Så det var på väg.

 

Sen är jag lite fundersam över fortsättningen. Mormor skickade nämligen pengar till pojken så han skulle kunna ordna själv. 

 

Om vi tänker på att löften från Gud är sanna är det väl inte så att Gud bara skickar iväg oss att ordna själva? Eller kan det vara så ibland? Att Gud ger oss stora möjligheter och så får vi börja använda dem? 

 

Men jag vill ändå inte tro, jag vägrar tro att Gud bara skulle kasta ut oss med pengen och låta oss klara oss på egen hand. Jag tror på att Gud är med hela tiden, i alla förutsättningar. Guds löften gäller. 

 

Ibland tror jag ändå det är så att Gud på ett tryggt och varsamt sätt lockar oss att pröva att tjäna. Pröva att gå med Honom. Det vill jag gärna locka dig och mig till. Till att börja ta små steg med Gud. Börja pröva gåvan som Han gett.

 

Tack att du läste hit. Gud välsigne dig! 


Presentation

Fråga mig

13 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2023
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards