Jag är egentligen inte den som gärna

vill skryta, men vet du vad?! Idag loggade

jag in och då såg jag en ny kommentar.

Wow...upptäckte just din blogg...

vilken OAS och vilket Guds redskap!

Var välsignad! kram

Du underbara människa.

Det värmde så mycket att få höra.

Och jag kom att tänka på oss som 

människor. Tänk vad våra ord kan betyda.

De kan göra mycket gott, ibland också tyvärr ont,

men vi satsar väl på det goda?! Där får du vara!

Där får du ge gott. Till människor du möter.

Ett leende. Ett ord. Gud välsigne dig!

Tyvärr ser du ingen text här, nej du ser inget annat.

Men på sätt och vis tyckte jag det passade bra. 

Det är Gud som gäller. Och bönen i sången.

Lyssna om du vill.

TText på svenska:

/: Låt vart ord från min mun 
och var tanke som mitt hjärta bär 
behaga Dig gud, behaga Dig Gud. :/

Min förlossare och klippa, 
Du är orsak till min sång. 
Att behaga Dig är all min längtan, 
Gud. 
Varje stund och varje timma 
vill jag tjäna Dig min Herre. 
Att behaga Dig är all min längtan, 
Gud. Dig min Gud. 

I morse (ja klockan va bara lite mer än fem) skulle jag vattna blommorna.   

Vi har en rad i köksfönstret. Så kom jag till den sista. Då tog det slut. 

Nästan lite sorgligt kändes det. Men jag fyllde på kannan och den fick också vatten.

Först Ja, det var tidig morgon och jag vattnade blommor. Tokigt? Kom att tänka på det nu att jag tror inte det finns någon tid som är konstig för Gud. När du behöver Honom är Han där.

Sen det andra jag tänkte på i morse. Det kan känns i livet som om det tar slut. Det som Gud ger. I alla fall får man för sig att det där goda som är bara är för andra. Inte mig.

Men det räcker över. Gud har även till dig. Han fyller på.

Och vet du?! Den där blomman som det först tog slut vid - det är den blomman som står först på bilden. 

Visst kan det låta konstigt att man fylla av kärlek till en blomma? Men det var vad som hände mig senare på morgonen. Jag blev glad när jag såg den.

Jag tror att det är så med Gud. Han är så glad för dig. Gud vill ta hand om dig. Han är fylld av kärlek till dig. 

Och kanske är det så att du har känt dig ”lite sist, lite på kanten” ibland? Då tror jag också på att Gud kan flytta fram på något sätt. Du betyder för Gud. Du är viktig.

 Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes till toppen av ett högt berg. Plötsligt förändrades Hans utseende mitt framför ögonen på dem. Hans kläder blev bländande vita, så att inget blekningsmedel i hela världen kan göra kläder så vita. Sedan visade sig Elia och Mose och började samtala med Jesus. Upphetsad ropade Petrus: Mästare! Här är det skönt att vara. Vi bygger tre hyddor! En för var och en av er. Han sa detta bara för att säga något, för han visste helt enkelt inte vad han skulle säga, och alla tre var rädda och förvirrade. Men medan han talade sveptes de in i ett moln, som sänkte sig ner och en röst från molnet sa: Han är min älskade Son. Lyssna till Honom! Då lärjungarna såg sig omkring var Mose och Elia borta, men Jesus var kvar hos dem. När de gick ner för bergs-sluttningen befallde Jesus dem att inte med ett ord nämna om vad de sett, förrän Människosonen uppstått från de döda.

Mark.9:1-9 (översättning Levande Bibeln)

”Här är det skönt att vara.” Så sa Petrus. Och ville stanna kvar.

Men Jesus visste bättre. Jesus ville gärna möta fler människor. Så de gick tillbaka.

Ner tillbaka. Där som de mötte sjukdom. Mötte lidande. Svårigheter.

Men också mycket glädje!...

Tror på att det finns glädje mitt i det som kanske uppfattas som svårt. Förresten - Jesus skickade ju inte ner lärjungarna själva. Jesus gick med.

Vi är inte kallade att bara stanna kvar i det goda. Visst får vi vara där. Men också... Kallade att hjälpa tänker jag. Med det vi har. Bara ett leende betyder mycket. 

Att mogna kräver tid och villighet att lära av egna misstag.

Ovan är ett citat från Handbok för livet.
De skrev om Markus. Ja, Leena och jag
pratade ju om Markus evangelium i söndags.
Då i radion.

Tid. Visst kan det va ganska stressat i samhället?
I livet? Så mycket som man ”måste” göra. Måste du?

För mig handlar det istället ofta om tid att lära.

Om och om igen gick jag in på den där toan
där jag nästan blev inlåst.

Nu har jag lärt mig. Går inte där igen.

Minsta lilla jag känner att låset är trögt,
så tar jag en annan dörr (förhoppningsvis finns det fler att välja på).

Kan det kanske va så i livet också ibland?
Man ”låser nästan in sig”.

Vad bra då att man kan välja en annan väg.
Jag tror på att du har ett val tillsammans med Gud.
Låt Honom vara den som hjälper dig. Som leder på rätt väg.
 
Läste ett sånt bra inlägg om välja, frid och så vidare.
Här är det.
 
Och du - låt det få ta tid också.
Det måste inte vara klart och färdigt på en gång.

Såg nu att det blivit två inlägg av samma,

då när jag prövade att blogga från bussen.

Du... när du prövar att tjäna Gud... behöver 

du inte vara rädd. Det kanske blir tokigt ibland?!

Men du! Jag vill tro på att Gud är där. Gud hjälper.

Han skyddar. Pröva ett steg?!

Uppträd förståndigt mot dem som står utanför och ta vara på varje tillfälle. Ert tal skall alltid vara vänligt, kryddat med salt, så att ni vet hur ni bör svara var och en.

Kol.4:5-6

Vad betyder ta vara på varje tillfälle tro? 

Det Paulus skriver i nästa vers tror jag, är säker på, är viktigt. Att svara vänligt. 

Det är inte meningen att den som är kristen, som har fått tag på Jesus eller faktiskt Jesus fått tag på, ska komma med hårda ord. Ord som bara gör illa. 

Vi kan svara ärligt, men med sälta. En gåva att be om!

Sången som kommer här tycker jag mycket om. 

En bön om att ha ord som behagar Gud.

Han satt i fängelse. Paulus. 

Ändå kunde han tala så mycket

uppmuntran, så mycket mod.

Jag är fortfarande på kapitel ett

i Filipperbrevet. Vers 19 är det nu.

Tycker om att läsa långsamt och

fundera på vad det står.

ty jag vet att detta kommer att leda till min frälsning,

därför att ni ber för mig och Jesu Kristi Ande hjälper mig.

Fil.1:19

Allt det här jobbiga som Paulus var med om.

Fängelse. Förföljelse.

Jag kan inte riktigt förstå orden om att leda

till frälsning - Paulus hade ju tagit emot Jesus.

Då är man frälst.

Eller så står det en liten hemlighet här.

De som var runt omkring bad för Paulus och

Den Helige Ande hjälpte. 

Ibland kan det kanske vara så att ”man slår sig för bröstet”

- tycker att man är så duktig och kan själv. 

Så då tror jag att vi mer och mer behöver erkänna

att vi behöver varandra. Tänk till exempel gärna på

din pastor, be för honom eller henne. Ta vara på dem som ber för dig.

Lade du också märke till att Jesu Kristi Ande hjälpte?

Det skrev Paulus och det tror jag är av stort värde. 

Paulus visste att han behövde hjälp från Gud.

Denne store Paulus... Han förstod att han var liten också.

Beroende av Gud. Det vill jag gärna uppmuntra dig och mig

till att vara. Beroende av Gud.

Ty HERRENS ögon överfar hela jorden,

för att Han med sin kraft skall hjälpa dem

som med sina hjärtan ger sig hän åt Honom.

2 Krön.16:9